Gudrun Schyman vill inte titta: “Det är plågsamt”

2023 09 11

Den förre partiledaren för såväl Vänsterpartiet som Feministiskt initiativ ger sin åsikt på de tv-sända partiledardebatterna.

Ett par gånger om året samlas företrädare, i regel partiledarna, för Sveriges åtta riksdagspartier i en tv-studio på bästa sändningstid.

I samband med riksdagsval sker det ännu oftare.

Under vanligtvis ett par timmar får de under en moderators ramverk debattera heta ämnen och frågor för svenska folket och väljarna.

Vill inte titta

Men det är inte alla som uppskattar debatterna, framför allt bland Sveriges äldre erfarna politiker.

Många klarar inte ens av att titta på dem.

En av dem är Gudrun Schyman, före detta partiledare för såväl Vänsterpartiet (1993-2003) som Feministiskt initiativ (2005-2018).

– Det sägs ingenting av värde, det är väldigt oroande, säger hon i en längre intervju med Sydöstran.

"Plågsamt, skäms å deras vägnar"

Gudrun Schyman representerar idag det lokala klimatpartiet Klimatinitiativ Simrishamn i kommunfullmäktige på samma ort.

Det innebär inte att hon inte längre följer politiken på riksdagsnivå – men hon lider över det skådespel som utspelar sig när partiledarna samlas för tv-sända debatter.

Enligt Schyman bidrar debatterna till politiskt förakt och hon menar att det saknas politiker som vill föra “hederliga intellektuella samtal”.

– Det som är nu är plågsamt, jag skäms å deras vägnar, å folks vägnar, säger hon.

Snart dags igen

Nästa stora partiledardebatt i tv förväntas att sändas i oktober. 

Datum är inte spikat, men det sker i regel strax efter att regeringen presenterat sin budget och oppositionen sina skuggbudgetar.

En hel del kan ibland uppleva att partiledarna pratar i mun på varandra och att diskussionerna spårar ur, men det finns regler för hur programledarna ska hålla ordning.

– Under sändningen försöker man fördela tiden rättvist över hela debatten, framhåller Agenda på SVT:s hemsida.

"Tar hänsyn till kritik"

Programmet betonar också man har som mål att tydliggöra partiernas ståndpunkter och att alla partiledare ska få möjlighet att föra fram sina bästa argument.

– Men vi tar också hänsyn till att partiledare som får mycket kritik från motståndare ska få möjlighet att replikera.

Foto: Elisabeth Olsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen