Grova hot mot politiker – partitillhörighet avgörande

2024 04 02

Många politiker utsätts för hat och hot, och två partier är extra utsatta.

Hat och hot är ett vanligt förekommande problem, inte minst inom lokalpolitiken.

Vissa grupper är mer utsatta än andra.

Det gäller bland annat unga politiker, som överlag känner sig mer drabbade än sina äldre kollegor, visar forskning från Högskolan i Halmstad.

– Studien ger inte svar på varför det är så, berättar Mikael Thelin, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.

– Tidigare forskning spekulerar i att när det handlar om att mäta en upplevelse kan yngre personer ha en annan uppfattning, men det kan också vara så att man mottar andra former av hat eller hot som berör mer, tillägger han.

Två partier extra utsatta

Men även partitillhörighet spelar stor roll för hur utsatt man känner sig.

Och det är framför allt två partiers företrädare som känner sig drabbade.

– Kandidater för Sverigedemokraterna och Miljöpartiet upplever sig mest utsatta, säger Ulf Petäjä, universitetslektor vid högskolan.

Bland politiker från andra partier än SD och MP är den upplevda hotnivån klart lägre.

Ideologi och sakfrågor

Enligt politikerna som har deltagit i studien så är det hot och hat som riktas mot dem ofta kopplade till ideologi och politiska sakfrågor.

– En möjlig tolkning är att politikerna i Miljöpartiet och Sverigedemokraterna jobbar mer med frågor som kan vara kontroversiella, som exempelvis vindkraft och migration, förklarar Mikael Thelin.

Kvinnor mer påverkade

Kvinnliga och manliga politiker känner sig i lika stor utsträckning drabbade av hat och hot.

Kvinnor upplever dock i högre utsträckning att deras hälsa påverkas negativt av utsattheten.

Studien från Högskolan i Halmstad har gjorts på uppdrag av SKR och är baserad på en enkätstudie bland kandidater i kommunvalet 2022. Det gjordes även djupstudier med 14 politiker.

Foto: L Villasmil

Text: Redaktionen


22 september 2025

JUST NU: Ryska plan i Natos luftrum

2025 10 23

Ryska militära flygplan har kränkt Litauens luftrum.

Beskedet kommer på torsdagskvällen.

Ryska stridsflygplan har återigen kränkt Natos luftrum.

Den här gången är det Litauens luftrum som de ryska planen har rört sig i otillåtet, meddelar landets president Gitanas Nausėda.

Presidenten bekräftar

Sedan de senaste kränkningarna av bland annat polskt och estniskt luftrum har det debatterats ordentligt huruvida Natoländerna ska skjuta ner kränkande flygplan.

Något enhetligt beslut har dock inte kommit – bara rekommendationer.

De ryska stridsflygplanen sköts inte ner över Litauen, men president Gitanas Nauseda är förbannad.

Nauseda förbannad

Så här låter det från den litauiske presidenten ikväll:

– I kväll kränkte ryska militärplan litauiskt luftrum. Detta är en flagrant överträdelse av internationell rätt och Litauens territoriella integritet, skriver han på X.

– Det bekräftar återigen vikten av att stärka den europeiska luftförsvarsberedskapen. Litauens utrikesdepartement kommer att kalla upp representanter för den ryska ambassaden för att protestera mot det hänsynslösa och farliga beteendet.

Enligt Reuters gick spanska jaktflygplan upp för att möta de ryska planen.

Läs mer: Dubbelattack mot Ryssland

Har varnat

Aleksej Meshkov – den ryska ambassadören i Frankrike – har tidigare gått ut med en varning till Natoländerna.

Han menar att det blir krig om Nato-länder skjuter ner ryska plan enligt Kyiv Independent.

– Du vet, det finns många Nato-flygplan som kränker ryskt luftrum, avsiktligt eller inte, men det händer ganska ofta. De skjuts inte ner efteråt, har han sagt tidigare utan att ge några exempel.

Inga kommentarer

Det har ännu inte kommit något meddelande från Nato gällande kränkningen av Litauens luftrum.

Inte heller ryska representanter har kommenterat saken ännu.

Läs mer: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Putin mobiliserar tusentals – ”inte till Ukraina”

2025 10 23

Ryssland beordrar tusentals civila reservister till aktiv armétjänst.

Det är den ryska flottan som utfärdat order om att män som har tjänstgjort i militären, men som nu är civila, tvingas till mobilisering.

– De kommer att bli föremål för obligatorisk mobilisering i syfte att skydda strategiskt viktiga anläggningar, säger den ryske viceamiral Vladimir Tsimlyanskiy, rapporterar Kyiv Post.

Har fått ett löfte

Den ryska militären ger de tvångsinkallade männen ett löfte.

Ryssland lovar att de män som ska tvingas tillbaka till uniform inte ska skickas till Ukraina för att slåss.

– Tsimlyanskiy försäkrade vid en presskonferens i Moskva att de offentliga myndigheterna inte mobiliserar män som ska skickas till Ukraina för att delta i strider, utan snarare för att fungera som säkerhetstrupper som svar på ökade ukrainska drönarhot mot ryska civila områden, uppger tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Långt ifrån säkert uppdrag

Enligt den ryske viceamiralen kommer de obligatoriskt mobiliserade styrkorna inte tjänstgöra i några riskfyllda områden.

– Deras uppdrag ska vara i säkerhet i det bakre området, uppger han.

Men att bevaka ryska militärbaser och kritisk infrastruktur är inte nödvändigtvis ett säkert uppdrag.

Ukraina genomför attacker mot ryska militära mål dagligen.

Ibland upp till 2 000 kilometer från gränsen till Ukraina.

– Sedan slutet av juli har Ukrainas prioriterade mål varit rysk energiindustri, infrastruktur samt tillverkning av vapen och ammunition, uppger Kyiv Post.

Stora förluster i Ukraina

Kreml har den senaste tiden genomfört flera kampanjer för att värva fler soldater till kriget i Ukraina.

Men när man nu mobiliserar genom tvång hänvisar man inte till de ryska stridsförlusterna i Ukraina som anledning.

Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War hävdar däremot att Kremls mobiliseringsinitiativ görs för att hitta ersättare för soldater som dödats och sårats.

– Detta gör det möjligt för Kreml att anställa reservister i sitt krig i Ukraina, uppger organisationen, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen