Grova hot mot politiker – partitillhörighet avgörande

2024 04 02

Hat och hot är ett vanligt förekommande problem, inte minst inom lokalpolitiken.

Vissa grupper är mer utsatta än andra.

Det gäller bland annat unga politiker, som överlag känner sig mer drabbade än sina äldre kollegor, visar forskning från Högskolan i Halmstad.

– Studien ger inte svar på varför det är så, berättar Mikael Thelin, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.

– Tidigare forskning spekulerar i att när det handlar om att mäta en upplevelse kan yngre personer ha en annan uppfattning, men det kan också vara så att man mottar andra former av hat eller hot som berör mer, tillägger han.

Två partier extra utsatta

Men även partitillhörighet spelar stor roll för hur utsatt man känner sig.

Och det är framför allt två partiers företrädare som känner sig drabbade.

– Kandidater för Sverigedemokraterna och Miljöpartiet upplever sig mest utsatta, säger Ulf Petäjä, universitetslektor vid högskolan.

Bland politiker från andra partier än SD och MP är den upplevda hotnivån klart lägre.

Ideologi och sakfrågor

Enligt politikerna som har deltagit i studien så är det hot och hat som riktas mot dem ofta kopplade till ideologi och politiska sakfrågor.

– En möjlig tolkning är att politikerna i Miljöpartiet och Sverigedemokraterna jobbar mer med frågor som kan vara kontroversiella, som exempelvis vindkraft och migration, förklarar Mikael Thelin.

Kvinnor mer påverkade

Kvinnliga och manliga politiker känner sig i lika stor utsträckning drabbade av hat och hot.

Kvinnor upplever dock i högre utsträckning att deras hälsa påverkas negativt av utsattheten.

Studien från Högskolan i Halmstad har gjorts på uppdrag av SKR och är baserad på en enkätstudie bland kandidater i kommunvalet 2022. Det gjordes även djupstudier med 14 politiker.

Foto: L Villasmil

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen