Det visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Under 2023 ökade antalet fängelsedomar med 12 procent jämfört med året innan. Antalet utdömda fängelsemånader ökade med 25 procent under samma tidsperiod.

Antalet lagföringsbeslut om mord sticker ut i statistiken. Jämfört med året innan ökade antalet morddomar med 44 procent under 2023.

Uppgången är ett direkt resultat av de senaste årens straffskärpningar.

Det framhåller Oskar Lindström, statistiker på Brå.

– Vi ser att antalet fängelsedomar, och mängden strafftid som utdöms, började öka redan 2017, och att uppgången var extra kraftig under 2023.

– Utvecklingen hänger samman med de straffskärpningar som genomförts de senaste åren, säger Lindström. 

Fler i fängelset

I Brås statistik framgår det också att antalet personer som avtjänar sitt straff i fängelset har ökat kraftigt. Den 1 oktober 2023 var det 6 985 personer som hade en pågående fängelseverkställighet.

– Det är en ökning med 14 procent jämfört med samma tidpunkt året innan och 62 procent jämfört med 2014, skriver myndigheten.

Framgång för regeringen

Den nya statistiken är en framgång för Regeringen Kristersson som profilerat sig hårt på frågor om brott och straff.

– Vi har gjort det till vår viktigaste uppgift att återupprätta tryggheten i Sverige. Anledningen är enkel: det är vår tids stora frihetsfråga. Den grova organiserade brottsligheten är system­hotande och djupt förgrenad i hela vårt land, och hotar vårt fria och öppna samhälle, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer i SvD några månader efter riksdagsvalet.

I oktober 2023 gick regeringen och SD fram med straffskärpningar för flera brott: 

• straffskalorna för grovt brott skärps från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år,
• straffskalorna för synnerligen grovt brott skärps från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år, och
• maximistraffen för normalgradsbrott skärps från fängelse i tre år till fängelse i fem år

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Polisen

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen