Det visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Under 2023 ökade antalet fängelsedomar med 12 procent jämfört med året innan. Antalet utdömda fängelsemånader ökade med 25 procent under samma tidsperiod.

Antalet lagföringsbeslut om mord sticker ut i statistiken. Jämfört med året innan ökade antalet morddomar med 44 procent under 2023.

Uppgången är ett direkt resultat av de senaste årens straffskärpningar.

Det framhåller Oskar Lindström, statistiker på Brå.

– Vi ser att antalet fängelsedomar, och mängden strafftid som utdöms, började öka redan 2017, och att uppgången var extra kraftig under 2023.

– Utvecklingen hänger samman med de straffskärpningar som genomförts de senaste åren, säger Lindström. 

Fler i fängelset

I Brås statistik framgår det också att antalet personer som avtjänar sitt straff i fängelset har ökat kraftigt. Den 1 oktober 2023 var det 6 985 personer som hade en pågående fängelseverkställighet.

– Det är en ökning med 14 procent jämfört med samma tidpunkt året innan och 62 procent jämfört med 2014, skriver myndigheten.

Framgång för regeringen

Den nya statistiken är en framgång för Regeringen Kristersson som profilerat sig hårt på frågor om brott och straff.

– Vi har gjort det till vår viktigaste uppgift att återupprätta tryggheten i Sverige. Anledningen är enkel: det är vår tids stora frihetsfråga. Den grova organiserade brottsligheten är system­hotande och djupt förgrenad i hela vårt land, och hotar vårt fria och öppna samhälle, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer i SvD några månader efter riksdagsvalet.

I oktober 2023 gick regeringen och SD fram med straffskärpningar för flera brott: 

• straffskalorna för grovt brott skärps från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år,
• straffskalorna för synnerligen grovt brott skärps från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år, och
• maximistraffen för normalgradsbrott skärps från fängelse i tre år till fängelse i fem år

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Polisen

Text: Redaktionen

Det motsvarar 59 koppar per arbetsvecka och tre miljarder koppar om året.

Eller enkelt uttryckt – 2,2 koppar per person när man är på jobbet.

– Kaffet har haft en central plats under lång tid och med närmare tre miljarder koppar om året står det klart att drycken är en viktig del av vår vardag. Det gäller inte minst under arbetsveckan där vi kan behöva lite extra fokus och energi, säger Peter Jönsson, smakchef på Beans in Cup.

– Svenskarna ser dessutom kaffemaskinen som något mer än en plats att hämta dryck från – den har en större roll på arbetsplatsen.

Chefer dricker mest

Siffrorna framgår i en ny Sifo-undersökning som kaffeföretaget beställt.

Där framgår det också att en yrkesgrupp dricker mer kaffe än alla andra – chefer inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer.

Cheferna dricker i snitt 3,2 koppar per arbetsdag.

– Kaffekulturen skiljer sig beroende på yrkesroll och arbetsplats. Att ha ett kontorsjobb kan exempelvis göra kaffet mer lättillgängligt för den anställde och dessutom kan tiderna för fikarast vara mer flexibla, säger Peter Jönsson i samma pressmeddelande.

– Oavsett vilken arbetsplats vi befinner oss på bidrar kaffe till en social stund och tid för avkoppling. Det är helt enkelt en del av vår livsstil idag.

65 procent blir mindre effektiva

Sverige är det tredje mest kaffedrickande landet i världen. Enbart Finland och Nederländerna konsumerar mer kaffe.

För många är drycken helt avgörande om de överhuvudtaget ska vara effektiva på sin arbetsplats.

En undersökning av samma företag visar att 65 procent anser att så är fallet, och inte helt förvånande är det chefer som i störst utsträckning påverkas mest negativt om de inte får kaffe på jobbet.

Fyra av fem chefer (77 procent) svarar att deras effektivitet hade påverkats, var femte (22 procent) blir till och med irriterade om de inte får kaffe, enligt Beans in Cup.

– Gott och tillgängligt är viktigast när det kommer till kaffet på jobbet, enligt undersökningen. Den svenska arbetstagaren ser kaffet som en paus och en möjlighet att kunna få lite njutning och avkoppling på jobbet. Vi blir piggare och får ökat fokus. Samtidigt blir vi väldigt påverkade när vi inte får kaffe, vilket säger en del om kaffets roll i vår arbetsmiljö, säger Peter Jönsson.

LÄS MER: Populärt kaffemärke rasar i försäljning

Yrkesrollerna som dricker mest kaffe

1. Chefsyrke inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer: 3,2 koppar per arbetsdag

2. Lant-/skogsbruk, trädgård, djur och fiske: 3 koppar per arbetsdag

3. Bank, finans och försäkring: 2,8 koppar per arbetsdag

4. Hotell och restaurang: 2,8 koppar per arbetsdag

5. Person-/godstransporter, logistik, lager- och postverksamhet: 2,6 koppar per arbetsdag

Källa: Beans in Cup/Kantar Sifo

Foto: Stokpic resp C. Melville

Text: Redaktionen