GROVA BROTTSLIGHETEN: Kraftig förändring bekräftad – framgång för regeringen

2024 05 30

Fler personer avtjänar sitt straff i fängelset.

Det visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Under 2023 ökade antalet fängelsedomar med 12 procent jämfört med året innan. Antalet utdömda fängelsemånader ökade med 25 procent under samma tidsperiod.

Antalet lagföringsbeslut om mord sticker ut i statistiken. Jämfört med året innan ökade antalet morddomar med 44 procent under 2023.

Uppgången är ett direkt resultat av de senaste årens straffskärpningar.

Det framhåller Oskar Lindström, statistiker på Brå.

– Vi ser att antalet fängelsedomar, och mängden strafftid som utdöms, började öka redan 2017, och att uppgången var extra kraftig under 2023.

– Utvecklingen hänger samman med de straffskärpningar som genomförts de senaste åren, säger Lindström.

Fler i fängelset

I Brås statistik framgår det också att antalet personer som avtjänar sitt straff i fängelset har ökat kraftigt. Den 1 oktober 2023 var det 6 985 personer som hade en pågående fängelseverkställighet.

– Det är en ökning med 14 procent jämfört med samma tidpunkt året innan och 62 procent jämfört med 2014, skriver myndigheten.

Framgång för regeringen

Den nya statistiken är en framgång för Regeringen Kristersson som profilerat sig hårt på frågor om brott och straff.

– Vi har gjort det till vår viktigaste uppgift att återupprätta tryggheten i Sverige. Anledningen är enkel: det är vår tids stora frihetsfråga. Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande och djupt förgrenad i hela vårt land, och hotar vårt fria och öppna samhälle, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer i SvD några månader efter riksdagsvalet.

I oktober 2023 gick regeringen och SD fram med straffskärpningar för flera brott:

straffskalorna för grovt brott skärps från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år,
straffskalorna för synnerligen grovt brott skärps från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år, och
maximistraffen för normalgradsbrott skärps från fängelse i tre år till fängelse i fem år

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Polisen

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen