Grönt ljus till jätteprojekt – el till 780 000 villor

2025 04 04

Det har tidigare rapporterats om att Vattenfall kan tvingas pausa det stora vindkraftsprojektet Kattegatt Syd.

Den havsbaserade vindkraftsparken ska byggas utanför Falkenberg i Hallands län, men projektet har dragit ut på tiden.

I oktober 2024 meddelade Vattenfalls vd Anna Borg att utvecklingen av vindkraftsparken kan pausas.

– Det finns absolut en risk att vi kommer till samma slutsats. Men vi gör vad vi kan för att se hur vi kan få ned kostnaderna i projektet, sade hon till Di och tillade:

– Det är fortfarande så att vi gärna vill se att det finns ett stamnät till havs som vi kan ansluta till. Det är egentligen en förutsättning om man vill ha energiproduktion till havs.

Ger grönt ljus

Nu svarar regeringen på Vattenfalls begäran.

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) meddelar att Vattenfall får tillstånd att lägga ut de undervattenskablar som krävs för att driva den planerade vindkraftparken.

De nya tillstånden ges både för kablar inom parken och kablar som ska förbinda vindkraftparken med fastlandets stamnät. Vattenfall får även tillstånd att undersöka havsbotten för att kunna detaljplanera parken, uppger regeringen.

– I dag har regeringen fattat viktiga beslut i arbetet med att skapa förutsättningar för en kraftfull utbyggnad av fossilfri el i Sverige. Vindkraftparken Kattegatt Syd har nu de nödvändiga tillstånd som behövs för att arbetet ska kunna påbörjas, säger Romina Pourmokhtari.

El till 780 000 villor

Kattegatt Syd omfattar upp till 80 vindkraftverk och beräknas kunna leverera cirka 5 terawattimmar ren el per år.

– Det motsvarar mer än hela Hallands läns elanvändning 2022, cirka 3 procent av Sveriges totala elproduktion eller elbehovet för 780 000 villor, skriver Vattenfall om projektet.

Fakta Kattegatt Syd

Antal vindkraftverk	60-80
Totalhöjd	250-350 meter
Årlig produktion	Cirka 5 000 GWh
Installerad effekt	Cirka 1 200 MW
Planerat drifttagande	Tidigt 2030-tal
Vattendjup:	30-50 meter
Fundamenttyp:	Bottenfasta

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord.

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen