GRÖNA LUND: Hotfull situation skakar om nöjesparken

2023 05 24

Uppmärksammade vittnesmål pekar ut omskakande uppgifter från nöjesparken Gröna Lund.

Stökiga och hotfulla gäng har spridit skräck bland Gröna Lunds gäster.

Det vittnesmålet kommer från pappan Jonathan Kärre som nyligen besökt nöjesparken i huvudstaden.

Ungdomsgäng agerade hotfullt mot andra gäster, spottade, trängde sig i köer och filmade små barn, berättar pappan för Expressen.

– Det var som att de testade gränser men att det inte fanns några konsekvenser för deras beteende, säger han till tidningen.

Fick ingen hjälp

Enligt Jonathan Kärre, som själv är journalist, försökte han konfrontera gänget – men fick direkt mothugg om att han skulle “sköta sitt och inte lägga sig i”.

Tjafs utbröt.

Och när pappan vädjade till Gröna Lunds personal för att få hjälp i den hotfulla situationen upplevde han att parken inte ens reagerade.

– När jag tog upp det med parkens gästservice tog de lätt på saken, säger han till tidningen.

Tung inledning

Gröna Lund har haft en mycket tung inledning på säsongen 2023.

I slutet av april, samma dag som parken öppnade, fastnade en berg- och dalbana 17 meter upp i luften och blev stillastående med passagerare ombord i en halvtimme.

Och för två veckor sedan ägde en misstänkt mordbrand rum på samma nöjespark.

Någon hade tuttat fyr inne på en toalett.

– Vi fick larm internt och tog oss omedelbart dit och såg att det var rökutveckling från toaletten, sade parkchefen Thomas Lindin till Sveriges Radio.

Oroligt även på Liseberg

Även på Liseberg i Göteborg har det förekommit anmärkningsvärt många fall av ordningsstörningar.

Sedan parken öppnade 22 april har man portat runt 50 personer.

– Vi ser en generell ökning på att det varit stökigare än tidigare år i parken. Det handlar framförallt om guldpass som vi har fått dra in och siffran är högre än tidigare år, sade Sofia Wikstedt, Pr-kordinator på Liseberg, till Göteborgs-Posten förra veckan.

Göteborgare "brötigare"

Till skillnad från Liseberg har Gröna Lund än så länge inte dragit in några årskort.

Enligt Lisebergs kommunikationschef, Mårten Westlund, beror det på att besökarna i Göteborg generellt är stökigare än dem i huvudstaden.

– Göteborgare är “brötigare” än stockholmare, säger han till Sveriges Radio.

LÄS MER: Liseberg slår larm: ”Är såklart superolyckligt”

Foto: M. Nezzo

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen