Greta Thunberg stämmer svenska staten

2022 11 24

Över 600 svenska barn och ungdomar stämmer den svenska staten.

Anledningen till beslutet är att Sverige står för en “bristande klimatpolitik”, rapporterar DN.

Det är officiellt organisationen Aurora som står för stämningen.

– Om statens klimatåtgärder brister nu så hotar de våra mänskliga rättigheter i framtiden. Det är en juridisk skyldighet som staten rättsligt kan ställas till svars för, säger Auroras Ida Edling.

Thunberg inblandad

Fler än 600 barn och ungdomar är inblandade i stämningen, däribland tre stycken sjuåringar.

En avsändare står dock ut i massorna, Greta Thunberg är en av de ungdomar som står bakom aktionen.

Hon menar bland annat att lagarna behöver ändras, rapporterar DN.

– Även om vi inte har lagar som skyddar oss långsiktigt från klimat- och miljökrisens konsekvenser, behöver vi använda de metoder som finns och göra allt vi kan för att försöka förändra och öka medvetenheten om att vi befinner oss i en kris, säger hon.

Otillräcklig klimatpolitik

Aurora är organisationen som står för stämningen, och menar att den svenska staten brister i flera steg.

Bland annat anklagar de staten för att inte ha genomförbara planer för omfattande utsläppsminskningar.

Organisationen menar även att staten inte undersökt hur snabbt de svenska utsläppen måste minska.

I Nederländerna har organisationen Urgenda vunnit en liknande rättsprocess mot regeringen som sedan dess skärpt sina klimatmål.

Ökade attacker

Under de senaste månaderna har ett antal aktioner genomförts för att rikta uppmärksamhet mot klimatförändringarna.

Bland annat kastade två aktivister i slutet av oktober potatismos mot en värdefull tavla av Claude Monet i ett tyskt museum.

Aktörerna limmade även fast sig själva till väggen bredvid tavlan, rapporterar NBC.

Protest vid flygplats

Under torsdagskvällen återöppnade Brandenburgs flygplats i Tyskland sin verksamhet efter att klimataktivister limmat fast sig själva till landningsbanan, uppger Reuters.

Båda protester utfördes av den tyska aktivistgruppen Last Generation som protesterade mot den tyska regeringens klimatpolitik.

Foto: A. Altın

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen