Gräsliga hot mot välkänd tidningsprofil

2021 05 13

En ”kula i huvudet är kärlek” och ”Din familj betalar såklart avgiften för kulan”. Det är två av de gräsliga Twitterinläggen som riktades till Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg av en 48-årig göteborgare som nu dömts i tingsrätten.

– Det här är de värsta hot som jag har mottagit. Det var upprepade mordhot med bilder av avrättningar. Man har klippt in bilder av mitt huvud, säger Anders Lindberg, politisk chefredaktör och ledarskribent, till Aftonbladet.

De otäcka Twitter-hoten skickades bland annat på juldagen 2018 och i ett av inläggen fanns en bild på Anders Lindberg med texten ”jakt pågår”. Göteborgs tingsrätt dömer den 48-årige mannen för olaga hot till villkorlig dom, dagsböter och skadestånd. Straffvärdet är en månads fängelse men hänsyn tas bland annat till att han tidigare är ostraffad.

Anders Lindberg uppger att det skett en positiv förändring i polisens hantering av denna typ av fall men känner samtidigt att utvecklingen går åt fel håll.

– Efter valet skulle jag säga att det har fortsatt att vara ett väldigt hårt tonläge, och tittar man i sociala medier har det nog aldrig varit så illa som det är idag. Risken är att vi går mot en period inför valet 2022 som kan bli ännu värre, säger Anders Lindberg till Aftonbladet. Det är tredje gången någon döms för olaga hot mot Anders Lindberg.

ANALYS

Jag gör exakt samma analys som Anders Lindberg – det har aldrig varit så illa som idag i sociala medier och det tycks bara bli värre och värre. Sett till befolkningen som stort handlar det om en väldigt liten men extremt aktiv grupp personer som förstör och förgiftar sociala medier för alla andra och de vill framstå som betydligt fler än de är.

En ledarskribent har som arbetsuppgift att tycka till om politik och en del är främst kritiska mot högerpartier och andra mot vänsterpartier, beroende på ledarsidans politiska färg.

Ledarskribenter utgör en mycket viktig del av demokratin. I diktaturer som Nordkorea, Kina, Ryssland och Saudiarabien finns det inte politiska ledarskribenter och det är förfärligt – där kan det sluta med döden om man uttrycker sig fritt politiskt.

Vi ska vara glada och stolta över att vi lever i en demokrati och glada över att vi har ledarskribenter. Denna utveckling med hot, hat, grova personangrepp och mobbning i sociala medier är gräsligt och behöver motverkas mycket mer än idag. Yttrandefrihet innebär självklart inte att man får hota och hata hur som helst – tvärtom är hot olagligt och många gånger även mobbning.

[yop_poll id="35"]

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen