GRÄNSLÖS GRYMHET: Nya skrämmande siffror om Rysslands brutalitet

2022 03 19

Hela 43 ryska attacker har riktats mot vårdanläggningar i Ukraina.

Den grymma siffran kommer från världshälsoorganisationen WHO, som har identifierat attackerna, rapporterar Reuters.

Dussintals offer

De ryska attackerna som verifierats av WHO uppges ha dödat 12 personer och skadat 34 personer, inklusive hälsoarbetare, enligt organisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

– I alla konflikter är attacker mot hälso- och sjukvården ett brott mot internationell humanitär rätt, sade Tedros vid senaste mötet vid FN:s säkerhetsråd, enligt Reuters.

Gränslös grymhet

Men Rysslands diktator Vladimir Putin har gång på gång brutit mot internationella regelverk och regimens soldater har mer och mer övergått till att attackera civilbefolkningen.

Inte ens vårdpersonal och patienter fredas. Tvärtom visar den nya statistiken att Rysslands riktar in sig allt mer på att döda och skada värnlösa och oskyldiga privatpersoner.

Barnsjukhus och teater bombades

I staden Mariupol bombades ett barn- och förlossningshus förra veckan. I den belägrade hamnstaden är den humanitära situationen på bristningsgränsen. Hjälporganisationer, bland annat Röda korset, har larmat om att människor lever utan el, vatten och med en väldigt liten tillgång till mat.

Svält och köld

Flera har drabbats både av svält och köld då temperaturen sjunkit ned till nära 20 minusgrader i östra Ukraina samtidigt som Putins bombningar slagit ut el och värme.

Taket klarade sig

I torsdags bombades en teater i samma stad. Ukrainas parlament skrev på Twitter att 1 200 personer befann sig i byggnaden när den bombades. Det befarades länge att många hade förlorat livet innan uppgifter framkom om att skyddsrummets tak skall ha klarat sig från att rasa in.

130 personer har evakuerats från teaterns skyddsrum men över 1 000 är fortfarande fast under byggnaden, rapporterar BBC News.

Räddningsinsatsen hindras av ryska soldater som skjuter inne i stadskärnan.

Över två miljoner har flytt till Polen

Samtidigt rapporterar FN:s flyktingorgan UNHCR att över två miljoner människor har flytt från Ukraina till grannlandet Polen, sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari.

UNCHR uppger även att den dagliga strömmen av flyktingar från Ukraina till Polen har minskat. Samtidigt befarar organisationen att den kan öka igen om en upptrappning av kriget sker i de västra delarna av Ukraina, vilket Rysslands senaste attacker mot staden Lviv indikerar.

Tysklands flyktingmottagande ökar

Tyskland har tagit emot fler än 198 000 flyktingar från Ukraina, enligt uppgifter från landets inrikesdepartement.

Över 12 500 människor från Ukraina har ansökt om skydd i Sverige, enligt uppgifter från Migrationsverket, erfar SVT.

Migrationsverkets prognoser pekar emellertid på att det kan komma långt över 200 000 flyktingar.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen