GRÄNSLÖS GRYMHET: Nya skrämmande siffror om Rysslands brutalitet

2022 03 19

Hela 43 ryska attacker har riktats mot vårdanläggningar i Ukraina.

Den grymma siffran kommer från världshälsoorganisationen WHO, som har identifierat attackerna, rapporterar Reuters.

Dussintals offer

De ryska attackerna som verifierats av WHO uppges ha dödat 12 personer och skadat 34 personer, inklusive hälsoarbetare, enligt organisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

– I alla konflikter är attacker mot hälso- och sjukvården ett brott mot internationell humanitär rätt, sade Tedros vid senaste mötet vid FN:s säkerhetsråd, enligt Reuters.

Gränslös grymhet

Men Rysslands diktator Vladimir Putin har gång på gång brutit mot internationella regelverk och regimens soldater har mer och mer övergått till att attackera civilbefolkningen.

Inte ens vårdpersonal och patienter fredas. Tvärtom visar den nya statistiken att Rysslands riktar in sig allt mer på att döda och skada värnlösa och oskyldiga privatpersoner.

Barnsjukhus och teater bombades

I staden Mariupol bombades ett barn- och förlossningshus förra veckan. I den belägrade hamnstaden är den humanitära situationen på bristningsgränsen. Hjälporganisationer, bland annat Röda korset, har larmat om att människor lever utan el, vatten och med en väldigt liten tillgång till mat.

Svält och köld

Flera har drabbats både av svält och köld då temperaturen sjunkit ned till nära 20 minusgrader i östra Ukraina samtidigt som Putins bombningar slagit ut el och värme.

Taket klarade sig

I torsdags bombades en teater i samma stad. Ukrainas parlament skrev på Twitter att 1 200 personer befann sig i byggnaden när den bombades. Det befarades länge att många hade förlorat livet innan uppgifter framkom om att skyddsrummets tak skall ha klarat sig från att rasa in.

130 personer har evakuerats från teaterns skyddsrum men över 1 000 är fortfarande fast under byggnaden, rapporterar BBC News.

Räddningsinsatsen hindras av ryska soldater som skjuter inne i stadskärnan.

Över två miljoner har flytt till Polen

Samtidigt rapporterar FN:s flyktingorgan UNHCR att över två miljoner människor har flytt från Ukraina till grannlandet Polen, sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari.

UNCHR uppger även att den dagliga strömmen av flyktingar från Ukraina till Polen har minskat. Samtidigt befarar organisationen att den kan öka igen om en upptrappning av kriget sker i de västra delarna av Ukraina, vilket Rysslands senaste attacker mot staden Lviv indikerar.

Tysklands flyktingmottagande ökar

Tyskland har tagit emot fler än 198 000 flyktingar från Ukraina, enligt uppgifter från landets inrikesdepartement.

Över 12 500 människor från Ukraina har ansökt om skydd i Sverige, enligt uppgifter från Migrationsverket, erfar SVT.

Migrationsverkets prognoser pekar emellertid på att det kan komma långt över 200 000 flyktingar.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen