GRANSKNING: Så agerar omvärlden om Sverige attackeras

2022 03 23

Sverige har inga garantier för militärt stöd vid en invasion av främmande makt.

Det framgår i en omfattande granskning av Sveriges försvarssamarbeten från SVT Nyheter.

– Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan, till SVT.

Finland

Sverige har ett fördjupat militärt samarbete med grannen Finland. Men några garantier för militär hjälp vid ett krig finns inte. Däremot har länderna deklarerat en stark vilja att hjälpa varandra med militära trupper vid ett eventuellt angrepp, konstaterar tre försvarsexperter som SVT har talat med.

Omfattande försvarsarbete

Sverige har i dag ett omfattande försvarsarbete med andra stater och organisationer. Det framhäver försvarsdepartementet i ett uttalande.

– Internationella försvarssamarbeten bidrar till att stärka Sveriges militära förmåga att kunna möta ett väpnat angrepp, konstaterar departementet.

Inga garantier

Men inget av Sveriges försvarsavtal innehåller garantier om hjälp i form av väpnade styrkor, enligt SVT:s granskning.

– Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Storbritannien

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace indikerade på en pressträff tillsammans med Skandinaviens försvarsministrar i början av mars att hans land är villiga att hjälpa Sverige militärt.

– Det är otänkbart att Storbritannien inte skulle stötta Sverige. Sverige är en del av samma familj. Vi skulle stå bakom Sverige och göra allt för att stötta, både militärt och på andra sätt, konstaterade den brittiske försvarsministern.

Finns ingen garanti

Uttalandet väckte stor uppmärksamhet. Flera röster höjdes för att Sverige ”officiellt har en försvarsgaranti från Storbritannien”.

Men SVT:s granskning visar att det inte finns någon sådan garanti.

– Samarbetet med Storbritannien ska syfta till att optimera användningen och utvecklingen av ländernas försvarsförmågor. Vidare ska samarbetet bidra till att förstärka möjligheten till operativ samverkan, står det skrivet i försvarssamarbetet med Storbritannien.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen