Göran Persson varnar Sverige: “Då är vi oerhört illa ute”

2024 10 14

Sverige befinner sig i ett det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget.

Det har statsminister Ulf Kristersson (M) påtalat flera gånger de senaste åren.

Bakgrunden är de upprepade koranbränningarna i Sverige, den ökade terrorhotnivån och Rysslands anfallskrig mot Ukraina som påverkar hela Europa.

Det senare fick Sverige att ansöka om och gå med i försvarsalliansen Nato.

En omfattande förändring som nu kräver konkreta åtgärder på flera plan.

Det menar före detta statsminister Göran Persson (S) som senast pekar ut den omtala Malmbanan som ett projekt politiken måste ta tag i, rapporterar Dagens industri.

– Vi kommer med den nya allians vi är medlemmar i att av och till vara tvungna att hjälpa till med transporter av militär utrustning från Atlantkusten in i Bottenviken. Och den enda riktigt säkra transportvägen som finns där är Malmbanan, säger Persson till tidningen.

"Då är vi oerhört illa ute"

Malmbanan är Sveriges tyngst trafikerade järnväg.

Den sträcker sig 50 mil mellan Boden och Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge.

Enligt Trafikverket är Malmbanan hårt belastad. Den är enkelspårig och därmed känslig för störningar, till exempel urspårningar.

Att rusta upp den är helt avgörande, enligt Göran Persson. Inte minst för att stötta omställningen inom industrin – och ur ett geopolitiskt perspektiv.

Han kräver bland annat snabbare tåg till Norge.

Om det finns någonting som är viktigt ur ett beredskapsperspektiv – ur ett rustningsperspektiv också för den delen – så är det ju att ha tillgång till stål. Om Europa skulle bli av med sin malmförsörjning därför att järnvägen inte fungerar från Kiruna mot Narvik, då är vi oerhört illa ute.

Ingen konkret satsning

I torsdags presenterade regeringen en ny infrastrukturproposition.

Där framgick att flera satsningar ska göras på järnvägen, men inga konkreta förbättringar på Malmbanan ingår i förslaget.

– En väl fungerande infrastruktur är avgörande för att Sverige ska fungera och tillväxten öka. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar. 

– Det bidrar till ett robust och effektivt samt långsiktigt hållbart transportsystem där människors vardag fungerar och företagen kan fortsätta att driva och utveckla sin verksamhet, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i början av oktober.

Upprop mot regeringen

Tidigare i år gick flera stora näringslivsaktörer och beslutsfattare ihop i en gemensam skrivelse för att väcka regeringen i frågan om Malmbanan.

Totalt ingick över 60 aktörer i uppropet.

Det är viktigt att säkerställa att det går att köra på banan fram tills dess att vi får ett dubbelspår. Det här är inte en angelägenhet för Norrbotten. Det här är en angelägenhet för Europa, klimatet och den gröna omställningen, sade Linda Nilsson, vd för Norrbottens handelskammare, till SVT i april.

Foto: Josefine Ejemalm, Talarforum

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

Säkerhetsläget i Europa är det värsta sedan andra världskriget.

Det budskapet har lyfts flera gånger från den svenska regeringen sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Förändringen har fått Sverige att agera.

I november 2024 skickades en ny variant av den uppmärksammade broschyren “Om krisen eller kriget kommer” ut till svenska hushåll.

Och tidigare i veckan meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att det bara i år har satsats 100 miljoner kronor på att kontrollera, utföra tillsyner och rusta upp skyddsrum mot kärnvapen.

Det har i dagarna väckt rubriker i den amerikanska tidningen Newsweek.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

"Förbereder kärnkraftsbunkrar"

Rubriken i Newsweeks artikel lyder “Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar”.

Tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

– Det fortifikatoriska skyddet är gott i de allra flesta skyddsrummen. Ofta är det mindre åtgärder som behöver åtgärdas när vi inspekterar skyddsrummen, framhåller MSB.

Man talar också om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, informerar myndigheten.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek nu i dagarna.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen