Det har statsminister Ulf Kristersson (M) påtalat flera gånger de senaste åren.

Bakgrunden är de upprepade koranbränningarna i Sverige, den ökade terrorhotnivån och Rysslands anfallskrig mot Ukraina som påverkar hela Europa.

Det senare fick Sverige att ansöka om och gå med i försvarsalliansen Nato.

En omfattande förändring som nu kräver konkreta åtgärder på flera plan.

Det menar före detta statsminister Göran Persson (S) som senast pekar ut den omtala Malmbanan som ett projekt politiken måste ta tag i, rapporterar Dagens industri.

– Vi kommer med den nya allians vi är medlemmar i att av och till vara tvungna att hjälpa till med transporter av militär utrustning från Atlantkusten in i Bottenviken. Och den enda riktigt säkra transportvägen som finns där är Malmbanan, säger Persson till tidningen.

"Då är vi oerhört illa ute"

Malmbanan är Sveriges tyngst trafikerade järnväg.

Den sträcker sig 50 mil mellan Boden och Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge.

Enligt Trafikverket är Malmbanan hårt belastad. Den är enkelspårig och därmed känslig för störningar, till exempel urspårningar.

Att rusta upp den är helt avgörande, enligt Göran Persson. Inte minst för att stötta omställningen inom industrin – och ur ett geopolitiskt perspektiv.

Han kräver bland annat snabbare tåg till Norge.

– Om det finns någonting som är viktigt ur ett beredskapsperspektiv – ur ett rustningsperspektiv också för den delen – så är det ju att ha tillgång till stål. Om Europa skulle bli av med sin malmförsörjning därför att järnvägen inte fungerar från Kiruna mot Narvik, då är vi oerhört illa ute.

Ingen konkret satsning

I torsdags presenterade regeringen en ny infrastrukturproposition.

Där framgick att flera satsningar ska göras på järnvägen, men inga konkreta förbättringar på Malmbanan ingår i förslaget.

– En väl fungerande infrastruktur är avgörande för att Sverige ska fungera och tillväxten öka. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar. 

– Det bidrar till ett robust och effektivt samt långsiktigt hållbart transportsystem där människors vardag fungerar och företagen kan fortsätta att driva och utveckla sin verksamhet, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i början av oktober.

Upprop mot regeringen

Tidigare i år gick flera stora näringslivsaktörer och beslutsfattare ihop i en gemensam skrivelse för att väcka regeringen i frågan om Malmbanan.

Totalt ingick över 60 aktörer i uppropet.

– Det är viktigt att säkerställa att det går att köra på banan fram tills dess att vi får ett dubbelspår. Det här är inte en angelägenhet för Norrbotten. Det här är en angelägenhet för Europa, klimatet och den gröna omställningen, sade Linda Nilsson, vd för Norrbottens handelskammare, till SVT i april.

Foto: Josefine Ejemalm, Talarforum

Text: Redaktionen

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen