Göran Persson är säker: Kommer ske stor ekonomisk förändring

2023 09 09

Den tidigare statsministern stod bakom införandet av euron som valuta i Sverige vid folkomröstningen år 2003.

20 år senare är det alltjämt kronan som gäller, men Persson är övertygad om att det kommer att ändras snart.

Han menar att Sverige kommer att införa euron som valuta, och att det inte kommer att krävas någon folkomröstning för att göra det.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kommer bli så”

Persson, som idag är verksam som styrelseordförande i såväl LKAB som Swedbank, är övertygad om att en stor förändring kommer att ske.

– Det kommer att bli så. De som håller ihop kring det här, euron, utgör kärnan i ett framväxande Europa som vi behöver ha för att balansera andra krafter globalt, säger han till SR.

Ingen folkomröstning

Persson menar vidare att det inte behövs röstas kring ämnet för att få igenom ett skifte.

– Jag tror inte att det blir efter någon folkomröstningskampanj, det tror jag inte. 

Han får motstånd från bland annat Socialdemokraternas Mikael Damberg, som menar att det inte finns någon anledning att ompröva folkomröstningen från 2003.

Förespråkar euron

En som står med Göran Persson i frågan om införandet av euron i Sverige är Liberalernas partiledare Johan Pehrson, som varit tydlig om sin ställning i frågan.

– Sverige skulle bli rikare om vi valde att gå med i euron. Det skulle gynna alla samhällsbärare ekonomiskt om vårt land valde en stabilare valuta som stärkte företagen och hushållen, framhåller Liberalerna.

– Sverige bör därför så snart som möjligt införa euron för att uppmuntra till starkare tillväxt och lägre inflation.

Tuffa tider

Det har varit ett tungt år för svensk ekonomi i stort, och kronan har försvagats ordentligt gentemot euron och dollarn.

– I tider av oroligheter drabbas kronan hårt. Pengarna söker sig till trygga hamnar när det blåser och lämnar mindre valutor som kronan vind för våg. Detta försvagar vår valuta och eldar på prishöjningarna, fortsätter Liberalerna.

Foto: J. Ejemalm Talarforum

Text: Redaktionen

Regler för sparande på bank ändras 1 januari

2025 11 01

Det handlar om insättningsgarantin, som förändras vid årsskiftet.

– Insättningsgarantin finns för att sparare ska känna sig trygga med att ha pengar insatta hos en bank eller annat kreditinstitut. Om ett institut skulle gå i konkurs ersätter staten, genom Riksgälden, kapital och ränta upp till ett visst maxbelopp per person och institut, uppger Riksgälden, i ett uttalande.

Insättningsgarantin höjs

Från och med 1 januari 2026 höjs nu det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin.

Höjning är 100 000 kronor, från dagens 1 050 000 kronor till 1 150 000 kronor per person och institut.

I vissa fall, till exempel i samband med avyttring av privatbostad, kan ersättning precis som tidigare betalas ut upp till 5 miljoner kronor.

– Insättningsgarantin är ett viktigt konsumentskydd och minskar samtidigt risken för att många samtidigt vill ta ut sina pengar vid oro på finansmarknaden. Därigenom bidrar den till att upprätthålla finansiell stabilitet, säger Finansiell stabilitets avdelningschef Fredrik Bystedt, i ett uttalande.

Läs också: Oväntat ”bankmeddelande” skickas ut till svenskarna

Omräkning vart femte år

Inom EU måste alla länder som inte har euro som valuta genomföra en omräkning av det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin vart femte år.

Anledningen är att beloppet ska vara anpassat till den lokala valutan.

Det nya högsta ersättningsbeloppet har anpassats till den växelkurs mellan euro och svenska kronor som gällde den 3 juli i år.

Finansieringen av insättningsgarantin sker genom avgifter som tas ut av banker och andra kreditinstitut.

Fakta insättningsgarantin

- Om ditt konto omfattas av garantin har du rätt till ersättning motsvarande det belopp du satt in inklusive ränta fram till konkursbeslutet eller beslutet om att garantin ska träda in.

- Din ersättning påverkas inte av om du har skulder till banken eller institutet.

- Insättningsgarantin gäller för alla privatpersoner, även omyndiga, samt företag och andra juridiska personer, till exempel dödsbon.

- Finansiella institut, kommuner och statliga myndigheter kan inte få ersättning.

Källa: Riksgälden

Läs mer: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen