Google förvarnar: kommer börja radera mejlkonton

2023 11 16

Jätteföretaget går nu ut och förvarnar folk som registrerat sig på Gmail att de i värsta fall riskerar att bli av med sina konton om de inte agerar inom de närmsta veckorna.

Från och med 1 december inleds nämligen en gigantisk utrensning av mejlkonton som bedöms påverka säkerheten på Gmail negativt.

Det rapporterar New York Post.

Mottagliga för hackerattack

Åtminstone alla konton som inte använts på två år är i farozonen för att raderas.

Det beror på att äldre mejlkonton, som stått inaktiva under en längre period, är mer utsatta för hackerattacker än de som används aktivt.

– Eftersom glömda eller obevakade konton ofta förlitar sig på gamla eller återanvända lösenord som kan ha äventyrats, framhåller Ruth Kricheli, Googles produktchef, i ett blogginlägg.

– När ett konto väl har äventyrats kan det användas för allt från identitetsstöld till en vektor för oönskat eller till och med skadligt innehåll, som spam.

Det här gäller

Google förstår om en del användare svettas av tanken på att deras konto skulle tas bort.

Till de som är oroliga har Ruth Kricheli ett specifikt råd.

– Det enklaste sättet att hålla ett Google-konto aktivt är att logga in minst en gång vartannat år.

– Om du nyligen har loggat in på ditt Google-konto, eller någon av våra tjänster, anses ditt konto vara aktivt och kommer inte att raderas.

Måste logga in på specifik tjänst

Utöver mejlkonton planerar Google även att rensa bland appar som Google Drive, Google Docs och Google Photos.

Även här handlar det om att säkerställa cyberskerheten.

När det gäller Google Photos måste dock användare specifikt logga in på just den appen för att behålla sina foton – för övriga tjänster räcker vilken Googlekanal som helst.

20 procent av världen

Uppemot 1,8 miljarder användare bedöms finnas på Gmail, enligt dataföretaget DemandSage.

Det motsvarar över 20 procent av världens befolkning.

Omkring 121 miljarder meddelanden skickas mellan dessa konton – varje dag.

Tjänsten grundades 2004 av Paul Bucheit och finns numera tillgänglig i 105 olika språk.

Utrensningen som inleds i december kommer enbart att gälla personliga Google-konton och inte de som är kopplade till organisationer, skolor eller företag.

Foto: J. Morgan

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen