– Goda nyheter säger vaccinsamordnaren

2021 03 26

Nu väntas en kraftig ökning av vaccin från Pfizer-Biontech, Moderna och Astra Zeneca till EU.

Glädjebeskedet beror på att flera nya anläggningar för vaccinproduktion nyss har godkänts, meddelar Europeiska Läkemedelsmyndigheten EMA.

✅ Pfizers/Biontech har fått grönt ljus för ytterligare en anläggning i Tyskland och vaccinet kommer att kunna transporteras och lagras vid 15 till 25 minusgrader vilket underlättar en snabb distribution enligt EMA.

– Goda nyheter. För Pfizer betyder detta att man kan fyrdubbla produktionen jämfört med kvartal ett redan före sommaren. Detta gör att det är högst sannolikt att vi får de doser vi har utlovats och sannolikt mer utöver kontraktet, säger Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström till SvD.

✅ Modernas rekommenderas att ta i bruk ytterligare en tillverkningsanläggning i Schweiz.

– Moderna kan nu tredubbla sin kapacitet fram till sommaren, säger Bergström till SvD.

✅ Astra Zeneca ska upprätta en ny fabrik vilket gör att produktionen av dess aktiva vaccinsubstans kan öka avsevärt.

– Detta betyder att Astra Zeneca nu har fyra fabriker att ta ifrån för att uppfylla vårt kontrakt, säger Richard Bergström till SvD. 

Samtidigt meddelar i dag SKR att vaccinprognosen skrivs ned men SvD förklarar att de motsägelsefulla uppgifterna beror på att de nya produktionsanläggningarna  inte räknats med i Folkhälsomyndighetens senaste prognos enligt myndighetens presstjänst.

ANALYS

Äntligen ett mycket positivt besked som många har hoppats på – mer vaccin och snabbare vaccin till alla medlemsländer som vill att pandemin hejdas så snart som möjligt. Det är oerhört viktigt att EU levererar betydligt mer än vad som hittills varit fallet och dagens besked är ett viktigt steg i bästa möjliga riktning – vaccin som tillverkas i EU för EU.

[forminator_poll id="2386"]

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak 

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen


17 mars 2026

Unik syn på natthimlen i veckan – chansen kommer aldrig igen

2026 03 17

En komet från solsystemets yttersta regioner kommer nära jorden.

I mars 2024 upptäcktes en ny komet av den polske astronomen Kacper Wierzchoś.

Upptäckten bekräftades senare av observationer från James Webb-teleskopet.

Kometen kommer från det så kallade Oortmolnet – som är längre bort från solen än solsystemets yttersta planet, Neptunus.

I veckan kan den skådas med bara en kikare, rapporterar Illustrerad Vetenskap.

Unik syn

Som närmast kommer kometen att vara 150 miljoner kilometer från jorden.

Förmodligen kommer den därmed att vara synlig med kikare.

Illustrerad Vetenskap har några tips för den som vill ta chansen och skåda kometen.

– Nätterna runt den 19 mars är de bästa tiderna att se kometen. Det är nymåne här, så månens ljus inte stör. Hitta en mörk plats med fri sikt i västsydvästlig riktning.

Dit ska du titta

En bra kikare eller ett litet teleskop kan användas för att bevittna kometen.

– Gå ut när himlen har blivit mörk, strax efter skymningen. Rikta blicken mot sydväst, cirka fem grader under och 25 grader till höger om de tre stjärnorna i Orions bälte.

Kometen – som fått namnet C/2024 E1 – kommer enligt tidningen aldrig att kunna skådas igen.

Läs mer: Ryssland med ”massiv” plan – hela Europa kan tvingas tänka om

Även Lyriderna

Den kommande tiden kommer himlaobservatörer även att kunna skåda meteorregnet Lyriderna.

– Lyriderna är ett meteorskur med medelstyrka som vanligtvis ger bra observationstal under tre nätter kring maximum, förklarar American Meteor Society.

– Dessa meteorer saknar ofta långvariga spår, men kan producera eldklot. Meteorerna ses bäst från norra halvklotet, där radiantens position är högt på himlen vid gryning.

Om en månad

Om lite drygt en månad är chansen störst att få se Lyriderna.

– Lyriderna kommer nästa gång att nå sitt maximum under natten mellan 21–22 april 2026.

Läs mer: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen