Glatt besked för ”väldigt många svenskar” – flera tusenlappar i månaden

2024 03 27

Riksbanken kommer med stor sannolikhet börja sänka styrräntan i maj eller juni.

Det uppgav centralbanken i samband med onsdagsmorgonens räntebesked.

– Behovet av en åtstramande penningpolitik minskar när inflationen sjunker mot målet och konjunkturen är svag. Om inflationsutsikterna fortsätter att vara gynnsamma kan styrräntan troligen sänkas i maj eller juni, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

En viktig signal för både företag och hushåll, enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

– Företag kommer att våga ta lite större risker, man kommer att tänka att det värsta nu är över. Det är samma sak med hushållen, att man kanske håller igen lite mindre, säger han till SvD och tillägger:

– Ekonomi är väldigt mycket psykologi så att det här är viktigt för att det ska bli en vändning. Det är ett väldigt välkommet besked.

Flera tusenlappar i lägre kostnad 

Enligt Riksbankens senaste prognos väntas styrräntan sänkas tre gånger under 2024.

Det innebär att räntan sjunker åtminstone till 3,25 procent vid årets slut.

En nedgång som kommer att märkas i plånboken för svenska bolånetagare.

Många hushåll kommer kunna spara flera tusenlappar i månaden.  

Det uppger Nordnets sparekonom Frida Bratt för TV4.  

– Med dagens marginaler på bolåneräntorna innebär det bolåneräntor på omkring 4 procent. 0,75 procentenheter lägre bolåneränta på ett lån på 3 miljoner kronor är 1 875 kronor i månaden. Vid årets slut kan det alltså handla om tusenlappar i lägre räntekostnad för väldigt många svenskar, konstaterar ekonomen.

”Ovanligt stort fokus”

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, välkomnar även Riksbankens besked.

Hon betonar dock att tonen från Riksbanken är fortsatt ”väldigt försiktig”.  

– Riksbanken och andra centralbanker har under perioden med hög inflation haft ett ovanligt stort fokus på faktisk inflation snarare än på deras prognoser över den framtida inflationen. Så är fallet även denna gång, säger Kerstin Hallsten och pekar på att prognoserna snarast handlar om några år framåt än ”här och nu”.

– Självförtroendet har sannolikt fått sig en rejäl törn efter år av stora prognosmissar. Men nu är det väl mycket fokus på risker och på att inflationstrycket kan stiga igen. Risker finns det alltid och det hade nu varit på sin plats att blicka mer framåt och signalera mindre osäkerhet och försiktighet.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen