18 maj 26

Glatt besked för ”väldigt många svenskar” – flera tusenlappar i månaden

2024 03 27

Riksbanken kommer med stor sannolikhet börja sänka styrräntan i maj eller juni.

Det uppgav centralbanken i samband med onsdagsmorgonens räntebesked.

– Behovet av en åtstramande penningpolitik minskar när inflationen sjunker mot målet och konjunkturen är svag. Om inflationsutsikterna fortsätter att vara gynnsamma kan styrräntan troligen sänkas i maj eller juni, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

En viktig signal för både företag och hushåll, enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

– Företag kommer att våga ta lite större risker, man kommer att tänka att det värsta nu är över. Det är samma sak med hushållen, att man kanske håller igen lite mindre, säger han till SvD och tillägger:

– Ekonomi är väldigt mycket psykologi så att det här är viktigt för att det ska bli en vändning. Det är ett väldigt välkommet besked.

Flera tusenlappar i lägre kostnad 

Enligt Riksbankens senaste prognos väntas styrräntan sänkas tre gånger under 2024.

Det innebär att räntan sjunker åtminstone till 3,25 procent vid årets slut.

En nedgång som kommer att märkas i plånboken för svenska bolånetagare.

Många hushåll kommer kunna spara flera tusenlappar i månaden.  

Det uppger Nordnets sparekonom Frida Bratt för TV4.  

– Med dagens marginaler på bolåneräntorna innebär det bolåneräntor på omkring 4 procent. 0,75 procentenheter lägre bolåneränta på ett lån på 3 miljoner kronor är 1 875 kronor i månaden. Vid årets slut kan det alltså handla om tusenlappar i lägre räntekostnad för väldigt många svenskar, konstaterar ekonomen.

”Ovanligt stort fokus”

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, välkomnar även Riksbankens besked.

Hon betonar dock att tonen från Riksbanken är fortsatt ”väldigt försiktig”.  

– Riksbanken och andra centralbanker har under perioden med hög inflation haft ett ovanligt stort fokus på faktisk inflation snarare än på deras prognoser över den framtida inflationen. Så är fallet även denna gång, säger Kerstin Hallsten och pekar på att prognoserna snarast handlar om några år framåt än ”här och nu”.

– Självförtroendet har sannolikt fått sig en rejäl törn efter år av stora prognosmissar. Men nu är det väl mycket fokus på risker och på att inflationstrycket kan stiga igen. Risker finns det alltid och det hade nu varit på sin plats att blicka mer framåt och signalera mindre osäkerhet och försiktighet.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen