Glatt besked för miljontals svenskar: ”Betydande summa” på väg

2025 03 25

Enligt Skatteverket kan många förvänta sig skatteåterbäring.

Av de 6,2 miljoner personer som inte behöver göra några ändringar i deklarationen kommer hela 4,7 miljoner få pengar tillbaka på skatten.

Många kan dessutom förvänta sig en rejäl summa på kontot. Enligt en uträkning från Länsförsäkringar väntas årets skatteåterbäring uppgå till betydande summor, primärt som en följd av förra årets höga räntekostnader.

– Årets skatteåterbäring är ett välkommet tillskott till hushållskassan, som möjliggör både en extra skjuts i det privata sparandet och att göra något roligt, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Så gör svenska folket med pengarna

Länsförsäkringar har också undersökt vad svenskarna planerar att göra med skatteåterbäringen. Majoriteten, 41 procent, svarar att de i första hand avser att spara pengarna.

– Att spara pengarna är ett klokt val som tryggar privatekonomin. I den mån man har tagit av bufferten under de senaste två till tre åren är det rimligt att återställa sparbössan. Och har man konsumtionslån är det ett bra tillfälle att betala av skulderna. Räntor på lån utan säkerhet är ofta höga och kan därför bli kostsamma i långa loppet, säger Stefan Westerberg, 

De som har en mycket god ekonomin väljer oftast att spara tillskottet från skatteåterbäringen. Nästan hälften (46 procent) svarar att de kommer spara pengarna.

Personer som har en mycket dålig ekonomi planerar oftare att använda skatteåterbäringen till utgifter. I gruppen svarar 17 procent att de kommer spendera pengarna i närtid.

– Om bufferten är på plats och om man inte har några dyra lån, så öppnar det upp för att spara pengarna långsiktigt till något roligt att göra eller köpa i framtiden. Det är en investering i ditt framtida jag. Därefter kan det vara trevligt att unna sig något roligt, som en resa eller något extra för familjen. Samtidigt är det sannolikt många som kommer lägga pengarna på löpande hushållsutgifter som fortsatt ligger på höga nivåer, säger Stefan Westerberg

Hela listan

Det här gör svenskarna i första hand med skatteåterbäringen:

1. Spara: 41 procent
2. Lägga i semesterkassan: 16 procent
3. Jag brukar inte få skatteåterbäring: 13 procent
4. Inget särskilt: 12 procent
5. Unna mig/familjen något extra: 11 procent
6. Annat: 4 procent
7. Vet ej: 3 procent

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Källa: Länsförsäkringar

Foto: Fotorech

Text: Redaktionen

JUST NU: Vägrar beslagta Kremls miljarder

2025 09 06

Efter invasionen av Ukraina 2022 frös EU cirka 200 miljarder euro av den ryska centralbankens tillgångar. 

Den absolut största delen av dessa medel hålls av den internationella depåorganisationen Euroclear i Belgien.

EU använder tillgångarnas ränta för att skicka pengar till Ukraina, men att beslagta själva tillgångarna är inte ett alternativ enligt Belgiens utrikesminister Maxime Prevot.

“Inte ett alternativ”

Enligt Belgiens utrikesminister Maxime Prevot riskerar ett beslag av den ryska centralbankens tillgångar, som har frysts inom EU:s 27 nationer på grund av kriget i Ukraina, att orsaka stor skada på Europas ekonomi.

– Att konfiskera ryska statliga tillgångar är inte ett alternativ för Belgien, säger han enligt Moscow Times.

– Ett sådant beslag, som motiveras av ett politiskt snarare än ett juridiskt eller rättsligt beslut, skulle sannolikt orsaka en fruktansvärd systemisk chock på alla europeiska finansmarknader, utdela ett allvarligt slag mot eurons trovärdighet och därmed få mycket problematiska dominoeffekter.

Finns påtryckningar

Förra året använde Europeiska unionen – tillsammans med sina G7-partners – den ränta som genererats av tillgångarna för att garantera ett lån på 50 miljarder dollar till Ukraina, vilket fortfarande betalas ut i delbetalningar.

Men det finns påtryckningar från ett antal mer "hökaktiga" EU-stater att göra mer för att utnyttja tillgångarna. 

Bland de diskuterade alternativen finns konfiskering rakt av eller att försöka generera högre vinster genom att investera pengarna i mer riskfyllda tillgångar.

Prevot fortsätter.

– Tror du att alla andra länder i världen, som också har investerat miljarder och åter miljarder i europeiska finansmarknader, inte skulle riskera att ta ut dem, och säga: 'Om det är så lätt att få dessa tillgångar konfiskerade imorgon... då sätter jag dem någon annanstans'?".

Läs mer: Putin vill ha Zelenskyj till Moskva – Ukrainas president svarar

Fortsätter attackera

Samtidigt fortsätter ukrainska styrkor att attackera rysk gas-och oljeinfrastruktur, uppger tankesmedjan ISW.

Detta för att begränsa de intäkter som Kreml samlar in från gas-och oljeförsäljning och i längden begränsa pengarna som spenderas i kriget. 

Foto: C. Wiedgier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen