Glatt besked för 1,8 miljoner svenskar med lån

2026 05 31

Ett vanligt lån ser ut att bli billigare framöver.

I Sverige är det väldigt vanligt att ta lån från CSN under studietiden.

Och många har kvar lånet, som ofta setts som förmånligt, under många år efter studierna avslutats.

– Studieskulderna ökade under 2025, både räknat i kronor och i antal personer, uppger CSN.

– Vid årsskiftet hade 1 811 350 personer en studieskuld hos CSN, vilket är en ökning med omkring 20 000 jämfört med för året innan.

Normala nivåer

Lånet från CSN har historiskt haft en låg ränta. Åtminstone under de senaste tio åren, rapporterar DN.

Men de senaste åren har räntan stigit till över två procent.

– Ser man historiskt är det egentligen först 2016 som räntan går under en procent för första gången. Dessförinnan var det 2011 som den gick under två procent för första gången, säger Patrik Peippo som är utredare på CSN, till tidningen.

Glatt besked

Samtidigt är studiestödsmyndigheten övertygad om att toppen är nådd.

Framöver kommer det bli billigare för låntagare.

– Som det ser ut nu så är det här toppen och sedan så kommer den att gå ner från nästa år, säger Patrik Peippo, till tidningen.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Vart femte person

Bland den svenska befolkningen över 18 år har omkring vart femte person en studieskuld.

Den totala skulden för hela befolkningen är 307 miljarder kronor.

– Återbetalningstiden för studielån är lång och antalet personer som tillkommer är fler än som slutbetalar. Varje låntagare har en genomsnittlig skuld på nästan 170 000 kr, vilket är ungefär 4,5 procent mer än året innan, säger Jonas Larsson, analytiker på CSN, i ett uttalande.

Storstäder sticker ut

Studieskulden ökar i hela landet, men låntagare i storstäderna och universitetsorterna sticker ut.

– I och runt de större städerna finns ofta fler yrken som kräver högre utbildning, vilket kan hänga ihop med ett större behov av studielån under studietiden, säger Jonas Larsson.

– Åldersfördelningen på orten har också betydelse eftersom yngre personer generellt har högre studieskulder än äldre.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen