Glädjebesked för Svenska kyrkan – inte skett sedan 70-talet

2024 12 21

Svenska kyrkan har nu anledning att fira.

Detta eftersom att allt fler går med i kyrkan.

Inte sedan 1970-talet har så många aktivt anslutit som idag.

En av de bidragande faktorerna är att Sveriges unga har fattat ett större intresse för religion.

Det rapporterar SVT.

Nya medlemmar

Till och med november i år har så många som 12 788 nya medlemmar registrerats i Svenska kyrkan.

Så många har inte registrerat sig sedan statistiken började föras under 70-talet.

– Jag sökte mig till Svenska kyrkan via konfirmationen av ren nyfikenhet. Sen fastnar man ganska snabbt för det är välkomnande, man skaffar lätt och snabbt vänner, säger en 15-årig tjej som TV4 har pratat med.

Ny rapport visar

En ny rapport från Ungdomsbarometern visar att unga tycks finna det allt mer intressant med religion.

Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern, förklarar.

– Vi ser att det finns flera exempel på där unga söker sammanhang utanför den digitala världen, säger hon.

– Det kan vara att de söker en djupare mening genom tro och gemenskap men vi ser också en trend i att unga går med i löpklubbar där de kan kombinera hälsa och gemenskap.

Inte som förr

En annan bidragande faktor till det ökande intresset för kyrkan har att göra med att det inte är samma känsla idag som det var förr.

Joel Halldorf, som är professor i kyrkohistoria, menar att synen på vad kyrkan utgör skiljer sig avsevärt mellan olika generationer.

– För en äldre generation så var kyrkan mycket en förtryckande organisation och en moralistisk maktkyrka. Dagens unga ser det inte så, säger han till TV4.

Tuffa år

Bland andra anledningar till ökningen kan exempelvis nämnas att de senaste åren har varit tuffa för många - och det kan bidra till att fler vill söka stöd och hjälp.

Krig i Europa, pandemi och tuffa ekonomiska förutsättningar har präglat de senaste åren och många känner att de behöver en plats att kunna prata och umgås med andra.

Foto: Pedro Lima

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen