Glädjebesked för Svenska kyrkan – inte skett sedan 70-talet

2024 12 21

Svenska kyrkan har nu anledning att fira.

Detta eftersom att allt fler går med i kyrkan.

Inte sedan 1970-talet har så många aktivt anslutit som idag.

En av de bidragande faktorerna är att Sveriges unga har fattat ett större intresse för religion.

Det rapporterar SVT.

Nya medlemmar

Till och med november i år har så många som 12 788 nya medlemmar registrerats i Svenska kyrkan.

Så många har inte registrerat sig sedan statistiken började föras under 70-talet.

– Jag sökte mig till Svenska kyrkan via konfirmationen av ren nyfikenhet. Sen fastnar man ganska snabbt för det är välkomnande, man skaffar lätt och snabbt vänner, säger en 15-årig tjej som TV4 har pratat med.

Ny rapport visar

En ny rapport från Ungdomsbarometern visar att unga tycks finna det allt mer intressant med religion.

Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern, förklarar.

– Vi ser att det finns flera exempel på där unga söker sammanhang utanför den digitala världen, säger hon.

– Det kan vara att de söker en djupare mening genom tro och gemenskap men vi ser också en trend i att unga går med i löpklubbar där de kan kombinera hälsa och gemenskap.

Inte som förr

En annan bidragande faktor till det ökande intresset för kyrkan har att göra med att det inte är samma känsla idag som det var förr.

Joel Halldorf, som är professor i kyrkohistoria, menar att synen på vad kyrkan utgör skiljer sig avsevärt mellan olika generationer.

– För en äldre generation så var kyrkan mycket en förtryckande organisation och en moralistisk maktkyrka. Dagens unga ser det inte så, säger han till TV4.

Tuffa år

Bland andra anledningar till ökningen kan exempelvis nämnas att de senaste åren har varit tuffa för många - och det kan bidra till att fler vill söka stöd och hjälp.

Krig i Europa, pandemi och tuffa ekonomiska förutsättningar har präglat de senaste åren och många känner att de behöver en plats att kunna prata och umgås med andra.

Foto: Pedro Lima

Text: Redaktionen


9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen