07 aug 26

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen