Glädjebesked för många hushåll

2024 03 26

Beskedet som får Swedbank att bli övertygade om att Riksbanken i maj månad kommer att inleda en serie av fem räntesänkningar under året har nu bekräftats.

Än mer optimistiska är Nordea som tror på sex stycken medan SEB förutspår fyra räntesänkningar – men alla tre är överens om det är i maj som Sveriges bolånetagare kan dra sin första suck av lättnad.

Handelsbanken utmärker sig som den mest pessimistiska med en prognos på tre räntesänkningar – och start i juni.

Besked bekräftat

Oavsett när Riksbanken kommer att börja sänka räntan kan ett besked på torsdagen vara av helt avgörande betydelse.

Då släpper nämligen Statistiska centralbyrån, SCB, siffrorna för den senaste månadens inflationstakt.

På torsdagsmorgonen bekräftade myndigheten att inflationen sjunker.

Fallet var större än väntat och innebär att inflationstakten enligt KPI i februari parkerade på 4,5 procent.

En nedgång från 5,4 procent i januari.

– Lägre elpriser bidrog till att boendekostnaderna sjönk i februari, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

"Har sjunkit"

Riksbanken insinuerade tidigare i veckan att det var en nyhet man förväntade sig.

– Inflationen har sjunkit de senaste månaderna och är på fastare mark. Vår bedömning är därför att räntetoppen verkar vara nådd, sade riksbankschefen Erik Thedéen.

– Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma utesluter vi inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år.

"På god väg"

Vice riksbankschef Per Jansson instämde i optimismen.

– Vi är på god väg att få ner inflationen och risken för att den höga inflationen ska bita sig fast har minskat, sade han i tisdags.

– Inflationstrenderna och prisindikatorerna utvecklas gynnsamt, i både Sverige och omvärlden. Aktiviteten i svensk ekonomi talar för begränsade uppåtrisker för inflationen från efterfrågesidan. Till detta kommer att förtroendet för inflationsmålet är starkt.

Varnar dock för bakslag

Samtidigt varnar Riksbanken för att ta ut segern i förskott.

Det går inte att utesluta bakslag.

– Sådana kan komma från utökade geopolitiska spänningar, en svagare kronkurs eller att normaliseringen av företagens prissättningsbeteende dröjer, säger Per Jansson.

– I ett dåligt scenario där dessa risker materialiseras samtidigt kan effekten på inflationen bli betydande. Penningpolitiken behöver mot den här bakgrunden bedrivas med försiktighet, där varje steg noga prövas och övervägs.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen