Det är de flesta ekonomer överens om.

– Vad vi vet är att svenskarnas plånböcker kommer att fyllas på under 2026, säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg, i ett uttalande.

Ingen stor optimism

Men trots den troliga ljusningen i den svenska ekonomin är det många svenskar som känner sig tveksamma kring framtidsutsikterna, enligt en färsk undersökning från Verian.

De allra flesta uppger att man varken är hoppfull eller orolig inför 2026.

– Framtidstron är sval, trots ljusare prognoser. Oroliga tider och lågkonjunkturens efterdyningar gör att hushållen håller tillbaka, säger Alexandra Stråberg.

”Varit tuffa år”

Bakom den försiktiga inställningen finns flera orsaker, enligt chefsekonomen.

– Svenskarna har varit med om tuffa år, och det märks. Vår undersökning visar att optimismen fortfarande är låg, även om ekonomin är på väg upp, säger Alexandra Stråberg.

– Det är som om hushållen väntar på att någon ska tända lampan – men ingen vågar trycka på knappen.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Oförändrad konsumtion

För den svenska konjunkturen är det avgörande att de svenska hushållen konsumerar.

Men enligt undersökningen uppger omkring 80 procent att man inte planerar någon ökad konsumtion under 2026.

– Det här speglar den ljumma inställningen till ekonomin i stort. Samtidigt kan det vara svårt att uppskatta mindre förändringar i det egna beteendet, säger Alexandra Stråberg.

Omvärldsläget ligger bakom

De senaste åren har många svenskar oroat sig över inflation och räntor, vilket har bromsat konsumtionen.

Nu är det istället det osäkra omvärldsläget som ligger till grund för mångas återhållsamhet.

– Det är tydligt att oron för krig och konflikter har tagit över. Hushållen ser lägre räntor och inflation som hoppfulla tecken, men det är världsläget som avgör om optimismen slår rot, säger Alexandra Stråberg.

– Med ett USA som tycks distansera sig från omvärlden blir vårt närområde allt viktigare. Och som tidigare anser hushållen att nedtrappade konflikter skulle inge betydande hopp för den globala ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Guldpriset chockerar – inte hänt sedan 1979

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Den senaste tiden har flera bedrägerivarningar utfärdats.

Nu går polisen ut med ett meddelande där de varnar för bedragare som påstår sig ringa från myndigheten.

– Bedragarna ringer i polisens namn och använder polisens logotyp som profilbild när de kontaktar personer via en välkänd meddelandeapplikation, förklarar polisen.

Anmälningar ramlar in

Myndigheten har nu tagit emot återkommande anmälningar om bedrägeriförsök via telefon.

Och därför går nu polisen ut med en uppmaning till allmänheten.

– Polisen ringer aldrig upp via appar och begär aldrig legitimering med Bank-ID, uppmanar polisen.

– Får du ett sådant samtal ska du genast lägga på luren!

Snart vanligaste brottet

Brott mot enskilda personer generellt har minskat under de senaste 20 åren.

Men när det kommer till bedrägerier, som är på väg att bli det vanligaste brottet i landet, är utvecklingen den motsatta, enligt en ny rapport från Brå.

Under 2024 utsattes hela 6,6 procent av Sveriges befolkning för bedrägeri i någon form.

Extra utsatta är äldre personer.

Våg av bedrägerier

För ett par veckor sedan varnade polisen för en bedrägerivåg i Stockholm.

– Totalt rör det sig om cirka 25 brott som riktats mot målsägare som i huvudsak är i 80- till 90-årsåldern. Detta är ovanligt många, uppgav polisen i samband med varningen.

Den gången handlade det både om telefonbedrägerier, men också fysiska besök i hemmet, enligt myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Spara numret

Om någon blivit utsatt för ett bedrägeriförsök är det viktigt att anmäla det till polisen genom att ringa 114 14 eller genom att gå in på myndighetens hemsida.

Och för att underlätta att gå vidare efter en anmälan uppmanas drabbade att lämna så många uppgifter som möjligt vid kontakten med myndigheten.

– Om du misstänker att du blivit lurad, spara telefonnumret du blev uppringd från och eventuellt namn på bedragaren. Dessa uppgifter kan du bifoga när du anmäler ett bedrägeri, uppger polisen.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Text: Redaktionen