Enligt Arbetsmarknadsdepartementet har Sverige just nu den högsta arbetslösheten på tio år, undantaget pandemin.

Landet befinner sig i en lågkonjunktur, och arbetslösheten kan fortsätta att stiga under året.

Men på lite längre sikt finns det anledning att vara optimistisk, enligt Arbetsförmedlingen, rapporterar SR.

”Ser en del ljuspunkter”

Lågkonjunkturen fortsätter, men sedan kan det komma en vändpunkt.

– Vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur. Lågkonjunkturen kommer dock bottna under 2024, så att vi ser en del ljuspunkter för 2025 och en viss återhämtning, säger Allen Ustamujic, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Örebro län, till P4 Örebro.

Prognosen gäller dock inte bara Örebro län.

Arbetsförmedlingen har konstaterat att arbetslösheten under det andra kvartalet 2024 låg på 6,5 procent, vilket kan jämföras med 6,1 procent under motsvarande period förra året.

Den negativa utvecklingen kan fortsätta under året, men 2025 blir det bättre, enligt prognosen.

– Arbetsmarknaden väntas fortsatt vara påverkad av det försvagade konjunkturläget under återstoden av 2024, men i takt med att ekonomin stärks under 2025 ljusnar utsikterna på arbetsmarknaden, rapporterar Arbetsförmedlingen.

Finns fortfarande jobb

Redan nu finns det jobb inom många sektorer, trots den höga arbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingen.

Samtidigt så finns det jobb. Inom industrin och vården, säger Allen, men också inom andra sektorer.

– Inom transport, där vi också har sett att man söker personal, IT är superpopulärt, det finns en hel del branscher där arbetsgivare fortfarande letar efter personal, säger Allen Ustamujic till radiokanalen.

Det största problemet är matchningen.

– Det är egentligen det som är den största utmaningen. Däremot så jobbar vi på arbetsförmedlingen ganska mycket med att utbilda individer inom bristyrken, säger han.

Satsar på yrkesutbildningar

Enligt Arbetsmarknadsdepartementet är arbetslösheten särskilt hög bland utrikes födda.

Regeringen satsar bland annat på yrkesutbildningar för att vända utvecklingen, meddelar man i ett uttalande.

Även Arbetsmarknadsdepartementet skriver att lågkonjunkturen väntas bottna i år, därefter väntas en återhämtning i konjunkturen.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen