Den svenska ekonomin ser ut att vara på framåtmarsch, enligt en färsk prognos från Länsförsäkringar. Tillväxten väntas landa på 3 procent i år och runt 2,5 procent nästa år, enligt prognosen.

Optimismen hos svenska hushåll växer också, och noterar den högsta nivån på fem år när det gäller framtidsutsikterna för ekonomin, enligt Konjunkturinstitutets.

– Barometerindikatorn steg i september för femte månaden i rad och visar fortsatt på ett starkare stämningsläge än normalt i den svenska ekonomin, framhåller institutet.

– Hushållens konfidensindikator steg kraftigt i september och är på den högsta nivån sedan december 2021.

Varnar för räntehöjningar

Länsförsäkringar ser positivt på svensk ekonomi. Samtidigt flaggar bolaget för att Riksbankens räntehöjningar, som enligt många experter är troliga framöver, kan dämpa den optimistiska utvecklingen.

– Återhämtningen är tydlig, men det är svårt att fullt ut få ihop tre eller fyra räntehöjningar inom ett år med den mycket starka tillväxt som ligger i dagens prognoser, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

– Höjningarna kan komma, men då är frågan om ekonomin verkligen fortsätter växa så starkt som prognoserna förutsätter.

Läs också: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Motvindar kommer

Trots ljusningen i ekonomin skapar det geopolitiska läget och energipriserna osäkerhet. Statliga stöd och subventioner håller också på att fasas ut, senast vid månadsskiftet då den tillfälliga sänkningen på drivmedelsskatten löpte ut.

– På sätt och vis lever ekonomin fortfarande på lånad tid. När stöden minskar och finansieringskostnaderna stiger prövas återhämtningens motståndskraft, säger Alexandra Stråberg. 

Sverige är känsligt

Samtidigt som många hushåll vittnar om starkare ekonomi, har konsumtionen inte ökat i samma utsträckning. Istället verkar sparandet ha ökat, enligt Länsförsäkringar.

En anledning till det kan vara svenska folkets stora känslighet för räntehöjningar.

– Sverige är särskilt räntekänsligt eftersom en stor del av bolånestocken har kort räntebindning, säger Alexandra Stråberg.

– Fler höjningar riskerar därför att dämpa hushållens konsumtion och göra prognosernas starka tillväxt svårare att nå.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen

Det framhåller Länsförsäkringars chefsekonomen Alexandra Stråberg.

För det första pekar hon på risken för kraftigt stigande bränslepriser. Regeringens tillfälliga skattesänkningar på bränsle löper ut, samtidigt som kriget i Mellanöstern fortsätter att påverka de globala energimarknaderna.

– Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Stråberg till TV4.

Andra smällen

För det andra pekar Stråberg på att räntorna väntas stiga under hösten och vintern.

Riksbanken räknar med att styrräntan kan börja höjas under året.  

–  Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer direktionen att höjningarna av räntan inleds i år, framhöll centralbanken i sitt senaste penningpolitiska beslut från september.

Tredje smällen

För det tredje pekar Stråberg på att elpriserna väntas bli ovanligt höga under hösten och vintern.

Enligt en prognos från elbolaget Bixia beräknas elpriserna i genomsnitt bli mer än dubbelt så höga under hösten jämfört med 2025.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre under motsvarande period i fjol.

Läs mer: Coop stänger butiker

Här är hushållens räddningsplanka

Elpriserna påverkas både av ett osäkert omvärldsläge och ett elsystem som i hög utsträckning är beroende av väderförhållanden.  

Alexandra Stråberg konstaterar att prisökningar på både olja och gas också pressar upp efterfrågan på el.  

Enligt chefsekonomen finns det dock en faktor som kan dämpa prischocken.    

– Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger hon till TV4.

Läs också: Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge 

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen