Gjorde succé under pandemin – går nu i konkurs

2024 08 21

Ett företag som skördade framgångar under pandemin tvingas nu lägga ner.

Det handlar om e-handlaren Medea.

Det Helsingborgsbaserade bolaget arbetade med att importera visir och skyddshandskar under pandemin, någonting som vården som bekant var i stort behov av.

Efter att omsättningen minskat kraftigt därefter har bolaget sedermera fått stora ekonomiska problem.

Nu går Medea i konkurs, rapporterar Breakit.

En halv miljard

År 2020 och 2021 gjorde Medea vinst på över 100 miljoner kronor.

År 2022 omsatte bolaget nästan en halv miljard kronor, men året därpå sjönk omsättningen till 16,7 miljoner och resultatet blev till en förlust på 23 miljoner kronor.

– Det är lätt att vara efterklok. Med tanke på situationen i dag så ser man på det annorlunda, sade delägaren Alexander Adstedt till Helsingborgs Dagblad då.

Besked i kväll

På onsdagskvällen rapporterar Breakit att Medea har ansökt om konkurs, någonting som även har klubbats igenom.

Det är för närvarande oklart vad som kommer att ske med företagets tillgångar och portfölj, och konkursförvaltaren har inte kommenterat beskedet.

Fortsätter på inslagen väg

Medeas situation var unik, men det är sannerligen inte det enda bolaget som har fått det tufft.

Under 2024 har konkurserna fortsatt att öka, och i juli månad så handlade det om 728 bolag som fick kasta in handduken.

– I juli gick 728 företag i konkurs, en ökning med 14 procent jämfört med juli 2023, fastslår myndigheten Tillväxtanalys.

– Det var också det högsta antalet konkurser i juli månad sedan 1996. Därmed fortsätter den utveckling med fler konkurser än tidigare under 00- och 10-talet som började i maj 2023.

Ljusare tider framöver

I och med Riksbankens räntesänkningar finns det dock anledning att tro på ljusare tider framöver.

Samtidigt menar bland andra Svensk Handel att regeringen bör göra mer för att få fart på svensk ekonomi.

Detta efter flera år av sviktande konjunktur och konsumenter med urholkade plånböcker till följd av den höga inflationen som varit och Riksbankens snabba räntehöjningar.

Foto: CDC resp R. Dancre

Text: Redaktionen

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen