Gigantisk energisatsning stoppas: ”El för 2,5 miljoner hushåll”

2024 02 08

År 2030 skulle 140 stora vindsnurror ta plats utanför Luleås och Piteås kust i norra Sverige.

Det var företagets Svea Vind Offshore målsättning.

Den havsbaserade vindkraftsparken ”Bores Krona” skulle få en effekt som motsvarar en tiondel av den el Sverige använder i dag, rapporterade P4 Norbotten i maj 2022

– Vindkraftsparken beräknas kunna producera cirka 12 terawattimmar per år, vilket skulle innebära ett viktigt tillskott till den gröna omställningen i regionen och att öka möjligheten för fler industrier som vill etablera sig i Norrbotten under förutsättning att tillgången till förnybar el är säkrad, framhöll Svea Vind Offshore när projektet lanserades.

Sätter stopp

Enligt DN skulle Bores Kronas elproduktion motsvara  8,5 procent av Sveriges totala energibehov i dag.

– Det är tillräckligt för att försörja 2,5 miljoner hushåll, uppger tidningen.

Men det blir ingen vindkraftspark.

Försvarsmakten stoppar jättesatsningen, rapporterar DN.

I ett skriftligt uttalande uppger försvaret att området utanför Luleås och Piteås kust är av ”riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna”.

Vilka anläggningar det rör sig om specificeras inte.

Går vidare

Försvarsmakten säger nej till den planerade vindkraftsparken. Trots det kommer Svea Vind Offshore att gå vidare med sin ansökan.

– Jag tänker att det är vanligt att Försvarsmakten ger den här typen av besked i sina tidiga remissvar om havsbaserad vindkraft, säger projektledaren Barbro Grebacken till DN och tillägger att företaget ”för en dialog med Försvarsmakten”.

Barbro Grebacken har tidigare uttalat sig om situationen.

– Det bästa är att kunna få till en bra dialog med försvaret. Man kan behöva ändra utformningen på parken och antalet snurror. Vi kan samarbeta med både försvaret och sjömakten, sa hon till P4 Norrbotten i samband med att Svea Vind Offshore lanserade projektet.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


Swedbank: Stor grupp blivande pensionärer riskerar kalldusch

2024 02 26

En större del av svenskarna riskerar att få en obehaglig överraskning när pensionsåldern börjar närma sig.

Det larmet kommer från Swedbank på måndagen.

Storbanken har uppmärksammat att kunskapen om hur pensionssystemet fungerar är oroväckande låg bland svenska folket – vilket innebär att en stor grupp omedvetet kan begå misstag som blir direkt avgörande för den blivande pensionen.

Hela 60 procent av befolkningen har liten eller ingen kunskap om pensionssystemets innebörd, visar bankens undersökning som beställts från Kantar Medias Sifopanel.

– De som saknar kunskap om pensionssystemet tror i mindre utsträckning än andra att de kommer få en rimlig pension. Utan koll är det svårt att göra medvetna val om sådant som påverkar pensionen, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom. 

Upptäcker för sent

De flesta får behålla minst 70 procent av sin lön när man går i pension. Men faktorer som många år i deltid eller sent inträde i arbetslivet kan kapa ersättningen rejält – samtidigt som ett par extra år i arbetet kan höja den kraftigt.

Enligt Swedbank är det dock faktorer som många upptäcker för sent.

Istället kommer det som en kalldusch när man väl kommer till insikt om vilka val som hade kunnat göras för att påverka pensionen till det bättre.

– Ju tidigare du vet vad som påverkar pensionen, desto större möjlighet har du att påverka den. Var femte över 55 år önskar att de hade haft koll på sin pension tidigare, säger Madelén Falkenhäll. 

Högre tjänstepension

En väg till högre pension är enligt Swedbank att avsätta mer till tjänstepensionen.

Banken har tidigare uppskattat att bara ett par procent högre tjänstepensionen skulle kunna motsvara drygt 2 000 kronor mer i pension varje månad för vanliga kvinnoyrken – som ofta har lägre lön än mansdominerade yrken.

– En höjd avsättning till tjänstepension skulle innebära en högre pension för många. Det har redan gjorts inom några kollektivavtal, men det skulle kunna tas ytterligare steg och kan vara värt att titta vidare på för arbetsmarknadens parter, säger Madelén Falkenhäll. 

LÄS MER: Swedbank slår larm: blivande pensionärer illa ute

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Det här dödade Aleksej Navalnyj

2024 02 25

Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Budanov säger att det är mer eller mindre bekräftat vad Aleksej Navalnyj dog av.

Dödsorsaken rapporteras även av ryska statskontrollerade medier.

– Jag kanske gör er besvikna, men vad vi vet är att han verkligen dog av en blodpropp, säger Budanov.

Det uppger Sky News.

Mer eller mindre bekräftat

Budanov anser att uppgifterna om vad som dödade Aleksej Navalnyj bör anses vara så gott som bekräftade.

– Det är mer eller mindre bekräftat, säger han.

Många har anklagat, och anklagar fortfarande, Rysslands diktator Vladimir Putin för Navalnyjs död.

Många är av uppfattningen att Putin verkställde hans död, i en arktisk straffkoloni, med anledning växande krav på en oberoende utredning.

– Under en presskonferens tidigare i dag fortsatte Volodymyr Zelenskyy att uttrycka samma övertygelse och sa att Navalnyj har mördats.

Aktivist och bloggare

Aleksej Navalnyj beskrivs av många som Vladimir Putins ”främsta kritiker” och var Rysslands informella oppositionsledare - även om han satt fängslad.

Hans kamp har i synnerhet riktats mot att offentliggöra den enorma korruption som finns i toppskiktet av Ryssland och inom regeringspartiet Enade Ryssland.

Navalnyj har använt internet som en plattform för att nå ut till sina följare, ställt upp i borgmästarvalet i Moskva och försökt att kandidera till president.

Stor följarskara

Han har även anordnat flera demonstrationer mot korruptionen i Ryssland. Våren 2017 deltog tiotusentals ryssar i en antikorruptionsdemonstration anordnad av Navalnyj.

Protesterna fick ett abrupt slut, då han själv greps av polisen.

Överlevt flera attacker

Han har blivit förgiftad och drabbats av en rad olika attacker genom åren men överlevde alltid regimens klappjakt - fram till nu.

Han satt fängslad efter att ha dömts på vad omvärlden betonar är felaktiga grunder.

Foto: M. Aleshkovsky

Text: Redaktionen