Gigantisk energisatsning stoppas: ”El för 2,5 miljoner hushåll”

2024 02 08

År 2030 skulle 140 stora vindsnurror ta plats utanför Luleås och Piteås kust i norra Sverige.

Det var företagets Svea Vind Offshore målsättning.

Den havsbaserade vindkraftsparken ”Bores Krona” skulle få en effekt som motsvarar en tiondel av den el Sverige använder i dag, rapporterade P4 Norbotten i maj 2022

– Vindkraftsparken beräknas kunna producera cirka 12 terawattimmar per år, vilket skulle innebära ett viktigt tillskott till den gröna omställningen i regionen och att öka möjligheten för fler industrier som vill etablera sig i Norrbotten under förutsättning att tillgången till förnybar el är säkrad, framhöll Svea Vind Offshore när projektet lanserades.

Sätter stopp

Enligt DN skulle Bores Kronas elproduktion motsvara  8,5 procent av Sveriges totala energibehov i dag.

– Det är tillräckligt för att försörja 2,5 miljoner hushåll, uppger tidningen.

Men det blir ingen vindkraftspark.

Försvarsmakten stoppar jättesatsningen, rapporterar DN.

I ett skriftligt uttalande uppger försvaret att området utanför Luleås och Piteås kust är av ”riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna”.

Vilka anläggningar det rör sig om specificeras inte.

Går vidare

Försvarsmakten säger nej till den planerade vindkraftsparken. Trots det kommer Svea Vind Offshore att gå vidare med sin ansökan.

– Jag tänker att det är vanligt att Försvarsmakten ger den här typen av besked i sina tidiga remissvar om havsbaserad vindkraft, säger projektledaren Barbro Grebacken till DN och tillägger att företaget ”för en dialog med Försvarsmakten”.

Barbro Grebacken har tidigare uttalat sig om situationen.

– Det bästa är att kunna få till en bra dialog med försvaret. Man kan behöva ändra utformningen på parken och antalet snurror. Vi kan samarbeta med både försvaret och sjömakten, sa hon till P4 Norrbotten i samband med att Svea Vind Offshore lanserade projektet.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina kan lamslå Sverige via Östersjön

2025 10 03

Kinas ökande inflytande i Östersjön väcker oro för Sveriges säkerhet.

Ett statligt ägt kinesiskt bolag Citic Telecom CPC, via sina dotterbolag, äger tre undervattenskablar som transporterar och kontrollerar enorma mängder data mellan tre länder.

Kablarna förbinder Finland, Estland och Sverige och oroar nu experter för växande säkerhetsrisker i Östersjön, rapporterar Helsingin Sanomat.

Kritisk infrastruktur

Dessa kablar transporterar data från både myndigheter, företag och privatpersoner – och räknas därför som kritisk infrastruktur.

Även om bolaget i dagsläget inte anklagas för något brott, varnar Finlands cybersäkerhetschef för konsekvenserna.

– Från vårt perspektiv är alla undervattenskablar kritisk infrastruktur. Den som kontrollerar kabeln har också tillgång till datatrafiken om de vill, säger Anssi Kärkkäinen, generaldirektör för Finlands nationella cybersäkerhetscenter, till Helsingin Sanomat.

För Sverige innebär det att känslig information kan färdas genom kablar som i praktiken står under kinesisk statlig kontroll.

Om kablarna skulle manipuleras, avlyssnas eller stängas ned i en krissituation, riskerar Sveriges försvarsförmåga och samhällsfunktioner att lamslås.

LÄS MER: Sveriges ambassad kallar till krismöte

En geopolitisk risk

Kabelnätet i Östersjön har hittills fått lite uppmärksamhet i svensk debatt.

Men experter menar att det finns anledning att se över riskerna.

– Dessa kablar är kritisk infrastruktur, och deras kontroll av Kina är verkligen problematisk, säger Sari Arho Havrén, rådgivare på Business Finland och knuten till brittiska tankesmedjan RUSI, till Newsweek.

Hon pekar på att situationen blivit mer laddad i och med kriget i Ukraina och Kinas nära relation till Moskva.

– Dolda risker får mer uppmärksamhet efter sabotage och rapporter om kapade kablar, säger hon.

Sverige i skottlinjen

För Sverige, som nyligen blivit NATO-medlem, är frågan särskilt känslig.

Kabelsystemen är avgörande, inte bara för handel och digital kommunikation utan även för militärt samarbete inom alliansen.

EU har redan uttryckt oro, och i USA har kinesiska telekombolag förbjudits på säkerhetsgrunder.

LÄS MER: Finland varnar Vladimir Putin

Foto: Nato

Text: Redaktionen

SVENSKA EXPERTER: Europa bör angripa Ryssland

2025 10 03

Rysslands agerande skapar stor oro i många av Europas länder.

Det är allmänt känt att Ryssland ägnar sig åt att sprida desinformation och propaganda i flera länder i Europa.

– Länderna i Nordamerika och Europa är prioriterade måltavlor för rysk vilseledning och propaganda, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar.

Utvecklas ständigt

Den så kallade informationskrigsföringen utvecklas ständigt, och nya attacker uppkommer med jämna mellanrum.

– Detta informationskrig riktar sig mot hela omvärlden. Det förändrar även vår säkerhet och hur vi behöver förbereda Sveriges psykologiska försvar från både pågående informationspåverkan och inför ett fullskaligt informationskrig mot vårt land, uppger myndigheten.

Läs också: “De är rejält oroliga i Moskva”

Experter uppmanar Europa att svara

Nu går flera kommunikationsexperter ut och uppmanar Europa att angripa Ryssland med samma strategi.

Idag svarar de europeiska länderna på de ryska informationsangreppen genom att faktagranska och att införa sanktioner.

Det är inte tillräckligt.

Informationskriget måste bekämpas inne i Ryssland, mot det ryska folket, menar flera experter, rapporterar SR.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan användas, säger kommunikationsdocenten James Pamment vid Lunds universitet, till Ekot.

Förlorad infrastruktur

Mycket av den infrastruktur för kommunikation som fanns under Kalla kriget har gått förlorad, vilket gör att det är svårt för Europa att nå ut med information inne i Ryssland.

– Nästa steg om vi vil trycka tillbaka dem så måste vi ta informationskriget till Ryssland och det är naturligtvis svårt. Jag tror att man behöver föra en ganska omfattande diskussion om etiken och de juridiska grunderna för att kunna bestämma oss, säger James Pamment.

Syftet med att angripa Ryssland med informationskrigsföring skulle vara att skapa opinion i landet och främja demokratins utveckling i den ryska diktaturen.

Läs också: Ungern väljer bort Ryssland

Text: Redaktionen