Ger besked om Sveriges erkännande av Palestina

2023 10 10

Två av fyra Tidöpartier öppnar för att dra tillbaka Sveriges erkännande av Palestina.

Liberalerna och Sverigedemokraterna är överens.

Det rapporterar SvD.

– Politiken där vi har gullat med den palestinska sidan har inte fungerat, säger Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forsell till tidningen.

Enligt L-politikern finns det tre primära skäl till varför Sverige borde dra tillbaka erkännandet.

För det första har den palestinska regeringen inte tagit avstånd från terrorstämplades Hamas attacker mot Israel.

För det andra menar Forsell att Palestina inte uppfyller de kriterier som krävs för att betraktas som en legitim stat – ett tydligt territorium, ett folk som är definierat, ett våldsmonopol, och en statsmakt som kontrollerar området.

Avslutningsvis anser L-politikern att ett tillbakadragande av erkännandet skulle underlätta möjligheterna att nå en fredlig lösning i framtiden.

Sverige skulle återigen kunna gå fram med ett erkännande om parterna enas om en fredlig lösning, betonar Joar Forsell.

SD och L överens

Joar Forsell får medhåll av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

I söndagens partiledardebatt i SVT lyfte SD-ledaren att Sverige borde se över erkännandet av Palestina som stat.

– Det är en uppmaning från mig till regeringen att se över det, sa han.

Utrikesministern ger besked

Nu svarar utrikesminister Tobias Billström (M) på SD:s och Liberalernas krav.

Han utesluter ett tillbakadragande av erkännandet.

– Hamas har inget intresse av en palestinsk statsbildning. Det är något som den här terroristorganisationen är motståndare till. Skulle vi då dra tillbaka erkännandet av Palestina som stat i enlighet med de FN-resolutioner och parametrar som finns skulle det gynna Hamas, säger han till SvD.

M-kritik efter erkännandet 2014

I oktober 2014 beslutade den dåvarande S-ledda regeringen att erkänna staten Palestina.

– Sveriges traditionellt nära band med staten Israel kompletteras nu med en jämbördig relation också till den andra parten i den tvåstatslösning som israeler, palestinier och ett enat internationellt samfund ser som vägen till varaktig fred i Mellanöstern.

– Det är ett viktigt steg som bekräftar palestiniernas rätt till självbestämmande, framhöll utrikesminister Margot Wallström (S) i DN.

Moderaternas Karin Enström, som vid tidpunkten var partiets utrikespolitiska talesperson, kritiserade beslutet.

– Vi moderater tycker det är för tidigt att erkänna Palestina nu, eftersom det görs ensidigt och inte har samordnats med övriga EU-länder och det strider mot Sveriges principer för diplomatiska erkännanden.

– Jag tror inte att detta kommer att påverka eller få igång fredsprocessen och jag tror inte att andra länder kommer att följa efter, det hade fått bättre effekt att verka för ett gemensamt agerande från alla EU-länder, sa hon till SVT.

Foto: Frida Drake

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen