Ger besked om Sveriges erkännande av Palestina

2023 10 10

Liberalerna och Sverigedemokraterna är överens.

Det rapporterar SvD.

– Politiken där vi har gullat med den palestinska sidan har inte fungerat, säger Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forsell till tidningen.

Enligt L-politikern finns det tre primära skäl till varför Sverige borde dra tillbaka erkännandet.

För det första har den palestinska regeringen inte tagit avstånd från terrorstämplades Hamas attacker mot Israel.

För det andra menar Forsell att Palestina inte uppfyller de kriterier som krävs för att betraktas som en legitim stat –  ett tydligt territorium, ett folk som är definierat, ett våldsmonopol, och en statsmakt som kontrollerar området.

Avslutningsvis anser L-politikern att ett tillbakadragande av erkännandet skulle underlätta möjligheterna att nå en fredlig lösning i framtiden.

Sverige skulle återigen kunna gå fram med ett erkännande om parterna enas om en fredlig lösning, betonar Joar Forsell.

SD och L överens

Joar Forsell får medhåll av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

I söndagens partiledardebatt i SVT lyfte SD-ledaren att Sverige borde se över erkännandet av Palestina som stat.

– Det är en uppmaning från mig till regeringen att se över det, sa han.

Utrikesministern ger besked

Nu svarar utrikesminister Tobias Billström (M) på SD:s och Liberalernas krav.

Han utesluter ett tillbakadragande av erkännandet.

– Hamas har inget intresse av en palestinsk statsbildning. Det är något som den här terroristorganisationen är motståndare till. Skulle vi då dra tillbaka erkännandet av Palestina som stat i enlighet med de FN-resolutioner och parametrar som finns skulle det gynna Hamas, säger han till SvD.

M-kritik efter erkännandet 2014

I oktober 2014 beslutade den dåvarande S-ledda regeringen att erkänna staten Palestina.

– Sveriges traditionellt nära band med staten Israel kompletteras nu med en jämbördig relation också till den andra parten i den tvåstatslösning som israeler, palestinier och ett enat internationellt samfund ser som vägen till varaktig fred i Mellanöstern.

–  Det är ett viktigt steg som bekräftar palestiniernas rätt till självbestämmande, framhöll utrikesminister Margot Wallström (S) i DN.

Moderaternas Karin Enström, som vid tidpunkten var partiets utrikespolitiska talesperson, kritiserade beslutet.

– Vi moderater tycker det är för tidigt att erkänna Palestina nu, eftersom det görs ensidigt och inte har samordnats med övriga EU-länder och det strider mot Sveriges principer för diplomatiska erkännanden.

– Jag tror inte att detta kommer att påverka eller få igång fredsprocessen och jag tror inte att andra länder kommer att följa efter, det hade fått bättre effekt att verka för ett gemensamt agerande från alla EU-länder, sa hon till SVT.

Foto: Frida Drake

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen