Ger besked om Sveriges erkännande av Palestina

2023 10 10

Två av fyra Tidöpartier öppnar för att dra tillbaka Sveriges erkännande av Palestina.

Liberalerna och Sverigedemokraterna är överens.

Det rapporterar SvD.

– Politiken där vi har gullat med den palestinska sidan har inte fungerat, säger Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forsell till tidningen.

Enligt L-politikern finns det tre primära skäl till varför Sverige borde dra tillbaka erkännandet.

För det första har den palestinska regeringen inte tagit avstånd från terrorstämplades Hamas attacker mot Israel.

För det andra menar Forsell att Palestina inte uppfyller de kriterier som krävs för att betraktas som en legitim stat –  ett tydligt territorium, ett folk som är definierat, ett våldsmonopol, och en statsmakt som kontrollerar området.

Avslutningsvis anser L-politikern att ett tillbakadragande av erkännandet skulle underlätta möjligheterna att nå en fredlig lösning i framtiden.

Sverige skulle återigen kunna gå fram med ett erkännande om parterna enas om en fredlig lösning, betonar Joar Forsell.

SD och L överens

Joar Forsell får medhåll av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

I söndagens partiledardebatt i SVT lyfte SD-ledaren att Sverige borde se över erkännandet av Palestina som stat.

– Det är en uppmaning från mig till regeringen att se över det, sa han.

Utrikesministern ger besked

Nu svarar utrikesminister Tobias Billström (M) på SD:s och Liberalernas krav.

Han utesluter ett tillbakadragande av erkännandet.

– Hamas har inget intresse av en palestinsk statsbildning. Det är något som den här terroristorganisationen är motståndare till. Skulle vi då dra tillbaka erkännandet av Palestina som stat i enlighet med de FN-resolutioner och parametrar som finns skulle det gynna Hamas, säger han till SvD.

M-kritik efter erkännandet 2014

I oktober 2014 beslutade den dåvarande S-ledda regeringen att erkänna staten Palestina.

– Sveriges traditionellt nära band med staten Israel kompletteras nu med en jämbördig relation också till den andra parten i den tvåstatslösning som israeler, palestinier och ett enat internationellt samfund ser som vägen till varaktig fred i Mellanöstern.

–  Det är ett viktigt steg som bekräftar palestiniernas rätt till självbestämmande, framhöll utrikesminister Margot Wallström (S) i DN.

Moderaternas Karin Enström, som vid tidpunkten var partiets utrikespolitiska talesperson, kritiserade beslutet.

– Vi moderater tycker det är för tidigt att erkänna Palestina nu, eftersom det görs ensidigt och inte har samordnats med övriga EU-länder och det strider mot Sveriges principer för diplomatiska erkännanden.

– Jag tror inte att detta kommer att påverka eller få igång fredsprocessen och jag tror inte att andra länder kommer att följa efter, det hade fått bättre effekt att verka för ett gemensamt agerande från alla EU-länder, sa hon till SVT.

Foto: Frida Drake

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen