Ger besked om Sveriges erkännande av Palestina

2023 10 10

Liberalerna och Sverigedemokraterna är överens.

Det rapporterar SvD.

– Politiken där vi har gullat med den palestinska sidan har inte fungerat, säger Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forsell till tidningen.

Enligt L-politikern finns det tre primära skäl till varför Sverige borde dra tillbaka erkännandet.

För det första har den palestinska regeringen inte tagit avstånd från terrorstämplades Hamas attacker mot Israel.

För det andra menar Forsell att Palestina inte uppfyller de kriterier som krävs för att betraktas som en legitim stat –  ett tydligt territorium, ett folk som är definierat, ett våldsmonopol, och en statsmakt som kontrollerar området.

Avslutningsvis anser L-politikern att ett tillbakadragande av erkännandet skulle underlätta möjligheterna att nå en fredlig lösning i framtiden.

Sverige skulle återigen kunna gå fram med ett erkännande om parterna enas om en fredlig lösning, betonar Joar Forsell.

SD och L överens

Joar Forsell får medhåll av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

I söndagens partiledardebatt i SVT lyfte SD-ledaren att Sverige borde se över erkännandet av Palestina som stat.

– Det är en uppmaning från mig till regeringen att se över det, sa han.

Utrikesministern ger besked

Nu svarar utrikesminister Tobias Billström (M) på SD:s och Liberalernas krav.

Han utesluter ett tillbakadragande av erkännandet.

– Hamas har inget intresse av en palestinsk statsbildning. Det är något som den här terroristorganisationen är motståndare till. Skulle vi då dra tillbaka erkännandet av Palestina som stat i enlighet med de FN-resolutioner och parametrar som finns skulle det gynna Hamas, säger han till SvD.

M-kritik efter erkännandet 2014

I oktober 2014 beslutade den dåvarande S-ledda regeringen att erkänna staten Palestina.

– Sveriges traditionellt nära band med staten Israel kompletteras nu med en jämbördig relation också till den andra parten i den tvåstatslösning som israeler, palestinier och ett enat internationellt samfund ser som vägen till varaktig fred i Mellanöstern.

–  Det är ett viktigt steg som bekräftar palestiniernas rätt till självbestämmande, framhöll utrikesminister Margot Wallström (S) i DN.

Moderaternas Karin Enström, som vid tidpunkten var partiets utrikespolitiska talesperson, kritiserade beslutet.

– Vi moderater tycker det är för tidigt att erkänna Palestina nu, eftersom det görs ensidigt och inte har samordnats med övriga EU-länder och det strider mot Sveriges principer för diplomatiska erkännanden.

– Jag tror inte att detta kommer att påverka eller få igång fredsprocessen och jag tror inte att andra länder kommer att följa efter, det hade fått bättre effekt att verka för ett gemensamt agerande från alla EU-länder, sa hon till SVT.

Foto: Frida Drake

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen