Garantipensionen ändras – här är nya summan

2025 07 16

Garantipensionen höjs.

Grundskyddet i den allmänna pensionen – som är till för pensionärer som haft medel, låg eller ingen arbetsinkomst under livet – kommer att höjas med 81 kronor per månad.

Det står klart efter att Statistiska centralbyrån, SCB, har fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Här är nya summan

Höjningen innebär att garantipensionen som mest blir 11 988 kronor i månaden, enligt låneförmedlaren Lendos beräkningar.

– För dig som lever på garantipension kan en extra femtiolapp efter skatt vara det som gör att du har råd med till en räkning, en fika eller bara en något tryggare vardag, säger Lendos sparekonom Sharon Lavie.

– Det är inga stora summor – men det är pengar du kan använda där det behövs mest. 

Skatten sänks

Det nya prisbasbeloppet innebär även en skattesänkning för många löntagare. Föräldrapenningen och sjukpenningen kommer också att påverkas.

LÄS MER HÄR: Skatten sänks för många löntagare

Det här är garantipension

- Du kan ha rätt till garantipension om du varit bosatt i Sverige i minst tre år.

- För att du ska få full garantipension krävs att du har bott 40 år i Sverige från och med det att du fyllde 16 år fram till och med året innan det år då du har rätt till garantipension. Har du bott i Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40-del för varje år

- Om din inkomstgrundade pension når en viss nivå får du ingen garantipension. Följande gäller:

  • Om du är ensamstående och får 18 118 kronor per månad eller mer i inkomstgrundad pension före skatt.
  • Om du är gift och får 16 407 kronor per månad eller mer i inkomstgrundad pension före skatt. 

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Text: Redaktionen


Donald Trump: ”Jag vill inte ens tänka tanken”

2025 07 16

För ganska exakt ett år sedan var Donald Trump centimeter från döden.

Åtta skott avfyrades av 20-årige Thomas Matthew Crooks mot den dåvarande presidentkandidaten under ett kampanjmöte i Butler, Pennsylvania.

Ett av dem träffade Trump i höger öra. En person i publiken dog och ytterligare två skadades allvarligt av skottlossningen.

– Gud skonade mitt liv av en anledning, framhöll republikanen när han knappt fyra månader senare vann valet och blev USA:s 47:e president.

Vill inte ens tänka tanken

Men om nära döden-upplevelsen förändrade Trump har presidenten inte reflekterat kring.

Faktum är att han inte ens vill tänka tanken.

Det framhåller Trump i en intervju med BBC i samband med årsdagen för mordförsöket.

– Jag gillar inte att tänka tanken på om det förändrade mig.

– Det skulle kunna förändra mitt liv, säger presidenten om att “älta frågan”.

“Häpnadsväckande”

I samma intervju säger Trump att det var “häpnadsväckande” att Natoledarna gick med på att öka försvarsutgifterna till 5 procent av respektive lands BNP.

Nato har gått från att vara “föråldrat” till “raka motsatsen” eftersom alliansen “betalar sina egna räkningar”.

– Ingen trodde att det var möjligt, säger Donald Trump.

LÄS MER: Sverige hotar Trump

Avslöjar: trodde på deal vid fyra tillfällen

Trump kommenterar även den senaste händelseutvecklingen vad gäller det prestigefulla, och enligt de flesta experter, omöjliga vallöftet om att uppnå fred mellan Ryssland och Ukraina inom 24 timmar.

Nu har det snart gått ett halvår sedan Trump installerades.

– Vi jobbar på det, säger presidenten.

– Vi kommer att ha ett bra samtal. Jag säger: “Det är bra, jag tror att vi är nära att få det klart” och sedan river han (Putin) ned en byggnad i Kyiv.

Trump avslöjar också att han vid fyra tillfällen trott att han en överenskommelse med Ryssland om att avsluta kriget varit aktuellt.

– Jag är besviken på honom, men jag är inte klar med honom. Men jag är besviken på honom, säger Trump om den ryska diktatorn.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Svenska veteraner till angrepp – ”Låt inte SD hindra oss”

2025 07 16

Svenska utlandsveteraner rasar mot SD och kräver att regeringen agerar.

Fyra svenska utlandsveteraner riktar en vädjan till Sveriges regering.

Samtidigt går de till angrepp mot regeringens stödparti, SD.

Kritiserar SD

I en debattartikel i DN går utlandsveteranerna Anders Brännström, Björn Blanck, Ulf Henricsson och Bengt Sandström, med erfarenheter från bland annat Afghanistan, ut och vädjar till regeringen om att ta sitt ansvar.

De menar att Sverige nu måste agera för att hjälpa ett 50-tal lokalanställda afghaner som jobbade för Sverige i samband med den svenska insatsen i Afghanistan.

Frågan har aktualiserats bland annat av mordet på en före detta vaktchef vid ett svenskt provinskontor i Afghanistan.

Lokalanställda som jobbat för Sverige står nu inför en allvarlig hotbild från talibanerna. Veteranerna kräver att Sverige hjälper dem – och slutar att lyssna på SD:s invändningar.

– Nu är det vår tur att ställa upp för ett 50-tal personer när de behöver oss. Att låta SD:s nitiska hållning i migrationsdebatten stå i vägen vore ett säkerhetspolitiskt misstag, menar de fyra utlandsveteranerna i debattartikeln.

”Inte ens Trumpadministrationen…”

De länder som hade flest soldater i Afghanistan, som USA, Kanada, Storbritannien och Tyskland, arbetar aktivt för att skydda tidigare lokalanställda afghaner.

Det gör däremot inte Sverige, skriver debattörerna i tidningen.

– Inte ens Trumpadministrationen, med sin restriktiva hållning till invandring av afghaner, har avslutat sitt så kallade Special immigration visa program som är särskilt framtaget för att ge skydd åt afghaner med koppling till amerikanernas insatser i Afghanistan, enligt debattörerna.

Utlandsveteranerna vill att de tidigare lokalanställda afghanerna ska inkluderas i Sveriges kvot inom kvotflyktingprogrammet.

Ett sådant förslag finns från regeringen, men enligt uppgifter ska SD ha motsatt sig förslaget.

Utlandsveteranerna menar att Sverige begår ett stort misstag.

– Skulle Sverige inte slutföra insatsen i Afghanistan genom att ge skydd till de sista kollegorna är det inte bara att betrakta som ett svek, det är ett säkerhetspolitiskt misstag, menar debattörerna.

SD sätter stopp

Det är alltså SD som blockerar hjälp till afghaner som tidigare har arbetat för Sverige, enligt källor till TV4.

Matheus Enholm (SD), vice ordförande i försvarsutskottet, uppger att Sverige tidigare har erbjudit evakueringar samt att det av praktiska och juridiska skäl är ”svårt för Sverige att agera på motsvarande sätt” idag.

Frågan har också debatterats i riksdagen i april.

– Det här är ju en grupp som faktiskt förtjänar att komma till Sverige, men har man som Miljöpartiet drivit en politik för att ge afghaner en amnesti trots att de fått avslag när det kommit till Sverige – då blir det så att det inte finns utrymme att ta hit fler, sade riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour (SD) i debatten, enligt kanalen.

Arkivfoto: Nato resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen