GALET: Desperat kampanjkupp av Erdogan

2023 05 14

Den mycket spännande valkampanjen i Turkiet är nu över.

Den högerkonservativa och islamistiska presidenten Erdogans kampanj har nu avslutats och samma sak gäller för den sekulära och socialdemokratiska utmanaren Kemal Kilicdaroglus kampanj.

I stället för kampanjläge råder nämligen valdag i Turkiet i dag.

Som en diktator

Vallokalerna öppnade klockan 08 turkisk tid vilket motsvarar 07 svensk tid.

Erdogan får nu hård kritik för slutspurten av sin hätska valkampanj och inte minst för ett av hans allra sista kampanjdrag som har stora likheter med hur diktatorer emellanåt agerar.

Det handlar om att totalstyra media och Erdogans kontroversiella sista-minuten-drag utgörs av att samma TV-intervju med Erdogan sändes på flera TV-kanaler samtidigt.

Hela 24 TV-kanaler

Inte nog med att Erdoganintervjun sändes på två eller tre kanaler på en och samma gång – i stället sändes den på hela 24 TV-kanaler samtidigt, rapporterar Turkish Minute.

Det spelade ingen roll hur mycket Turkiets befolkning än zappade mellan TV-kanalerna – det var ändå bara Erdogan på alla TV-kanaler samtidigt.

Tillbaka till demokrati

Motkandidaten Kemal Kilicdaroglu rasar.

– Ska jag ge ytterligare ett löfte, inleder han ett meddelande till väljarna.

– Medan vi regerar det här landet kommer du aldrig mer se alla TV-kanaler sända samma innehåll.

Kilicdaroglu har under hela valkampanjen lovat att montera ned Erdogans hårt kritiserade diktatorstil och istället återskapa demokrati i landet.

Arresterats och fängslats

I samband med kritiken mot Erdogans TV-kupp betonar Kilicdaroglu vikten av demokrati.

– Det är en underbar och verkligt magnifik sak, framhåller Kilicdaroglu.

Under Erdogans våldsamma styre har en mängd oberoende turkiska tidningar och medier stoppats och journalister har arresterats och fängslats.

Erdogans motkandidat lovar att återge Turkiet fri och öppen media.

Svart och vitt

– Vi vill bli en del av den civiliserade världen, säger Kilicdaroglu.

– Vi vill ha fri media och ett totalt oberoende rättsväsende.

– Erdogan tänker inte så. Han vill bli ännu mer auktoritär. Skillnaden mellan oss och Erdogan är skillnaden mellan svart och vitt, säger Kilicdaroglu till BBC News.

Klockan 16 i dag

Förutom presidentval hålls även parlamentsval i Turkiet idag.

Vallokalerna stänger klockan 17 turkisk tid vilket motsvarar klockan 16 svensk tid.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen