GALET: Desperat kampanjkupp av Erdogan

2023 05 14

Den mycket spännande valkampanjen i Turkiet är nu över.

Den högerkonservativa och islamistiska presidenten Erdogans kampanj har nu avslutats och samma sak gäller för den sekulära och socialdemokratiska utmanaren Kemal Kilicdaroglus kampanj.

I stället för kampanjläge råder nämligen valdag i Turkiet i dag.

Som en diktator

Vallokalerna öppnade klockan 08 turkisk tid vilket motsvarar 07 svensk tid.

Erdogan får nu hård kritik för slutspurten av sin hätska valkampanj och inte minst för ett av hans allra sista kampanjdrag som har stora likheter med hur diktatorer emellanåt agerar.

Det handlar om att totalstyra media och Erdogans kontroversiella sista-minuten-drag utgörs av att samma TV-intervju med Erdogan sändes på flera TV-kanaler samtidigt.

Hela 24 TV-kanaler

Inte nog med att Erdoganintervjun sändes på två eller tre kanaler på en och samma gång – i stället sändes den på hela 24 TV-kanaler samtidigt, rapporterar Turkish Minute.

Det spelade ingen roll hur mycket Turkiets befolkning än zappade mellan TV-kanalerna – det var ändå bara Erdogan på alla TV-kanaler samtidigt.

Tillbaka till demokrati

Motkandidaten Kemal Kilicdaroglu rasar.

– Ska jag ge ytterligare ett löfte, inleder han ett meddelande till väljarna.

– Medan vi regerar det här landet kommer du aldrig mer se alla TV-kanaler sända samma innehåll.

Kilicdaroglu har under hela valkampanjen lovat att montera ned Erdogans hårt kritiserade diktatorstil och istället återskapa demokrati i landet.

Arresterats och fängslats

I samband med kritiken mot Erdogans TV-kupp betonar Kilicdaroglu vikten av demokrati.

– Det är en underbar och verkligt magnifik sak, framhåller Kilicdaroglu.

Under Erdogans våldsamma styre har en mängd oberoende turkiska tidningar och medier stoppats och journalister har arresterats och fängslats.

Erdogans motkandidat lovar att återge Turkiet fri och öppen media.

Svart och vitt

– Vi vill bli en del av den civiliserade världen, säger Kilicdaroglu.

– Vi vill ha fri media och ett totalt oberoende rättsväsende.

– Erdogan tänker inte så. Han vill bli ännu mer auktoritär. Skillnaden mellan oss och Erdogan är skillnaden mellan svart och vitt, säger Kilicdaroglu till BBC News.

Klockan 16 i dag

Förutom presidentval hålls även parlamentsval i Turkiet idag.

Vallokalerna stänger klockan 17 turkisk tid vilket motsvarar klockan 16 svensk tid.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen