Gå i pension vid 61 år – här är nya kravet

2026 10 27

Riktåldern för att gå i pension i Sverige är 67 år.

Beslutet fastställdes av regeringen i maj tidigare i år.

– Vi är allt fler som blir allt äldre, samtidigt som vi lägger fler friska år till livet. Då behöver vi också jobba längre, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vid tillfället.

Nu läggs ett nytt förslag på bordet.

Enligt Pensionärernas riksorganisation, PRO, ska det vara möjligt att gå i pension redan vid 61 års ålder. Organisationen menar att medellivslängden är ett “alltför grovt mått för att styra pensionsåldern”, skrivs i ett pressutskick.

– Man kan inte kräva att en undersköterska som arbetat sedan tonåren ska jobba allt längre därför att medellivslängden stiger, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO.

"Lever inte lika länge allihop"

PRO föreslår inte en ny pensionsålder i sig. Däremot går organisationen fram med vad som kallas för “Pernilla-pension” som skulle ge rätt att gå i pension efter att ha jobbat i 42 år, oavsett riktålder. Går ett sådant krav igenom skulle med andra ord en person som börjat arbeta vid 19 års ålder därmed kunna gå i pension vid 61 års ålder, utan behovsprövning.

– Vi lever inte lika länge allihop. Efter 42 år i arbetslivet ska man kunna gå i pension med värdigheten i behåll, säger Åsa Lindestam.

Andra läser: Sluta göra detta i Ica-butiken – då får du själv betala

Vill höja pensionsavgiften

Uttalandet kommer i samband med PRO:s remissvar på Pensionsutgiftsutredningen betänkande där den allmänna pensionen bedöms ge en kompensationsgrad på 51-53 procent för en medianinkomsttagare 2026. Målet ligger på 56 procent. PRO kräver att den allmänna pensionen ska motsvara minst 60 procent av det man tjänade när man jobbade.

Som ett första steg vill organisationen höja pensionsavgiften till 18,5 procent.

– Den allmänna pensionen är statens ansvar, punkt slut. Det går inte att hävda att pensionärerna klarar sig bra därför att vissa har tjänstepension. Politikerna kan inte lämpa över pensionsansvaret på arbetsmarknadens parter, säger Åsa Lindestam.

Andra läser: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Foto: BettyV

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen