Fyra ryska generaler dödade

2022 03 16

Ukrainas Väpnade Styrkor har nu likviderat ytterligare en hög rysk befälhavare. Sammanlagt uppges nu lika många ryska generaler ha dödats som under hela Sovjetunionens tioåriga krig i Afghanistan.

Det rapporterar ukrainska tjänstemän som framhäver att Moskvas befälhavare i allt större utsträckning tvingas att leda sina arméer från fronten, rapporterar BBC.

Fjärde generalen som stupar 

Den dödade generalen uppges vara den ryske generalmajoren Oleg Mityaev, som enligt uppgifter har dödats av ukrainska styrkor under intensiva strider i utkanten av den belägrade hamnstaden Mariupol, meddelar Anton Gerashchenko, rådgivare på Kyivs inrikesministerium, på Telegram.

Bildpublicering

Gerashchenko uppger att Mityaev var befälhavare för den 150:e motoriserade gevärsdivisionen och publicerade även en bild på vad han påstår är den döda officeren.

Uppgifterna har ännu inte verifierats av Moskva, rapporterar BBC.

Lika många som i Afghanistan

Gerashchenkos död innebär att lika många ryska generaler har stupat i kriget i Ukraina som under Sovjetunionens invasion av Afghanistan, enligt ryska nyhetssidan Valenteshop.   

Det är anmärkningsvärda siffror och inte minst med tanke på att Sovjetunionens krig i Afghanistan pågick under hela tio års tid, perioden 1979 – 1989.

General nummer 2

Sammantaget bedöms Ryssland har 20 generaler som leder diktaturens angrepp på Ukraina men nu skall alltså fyra av dem redan ha stupat.

Nyligen rapporterade Ukrainas Väpnade Styrkor att generalmajor Andriy Kolesnikov hade eliminerats. Han har varit befälhavare av Östra Militära Distriktet och 29:e armékommandot.

General nummer 3

I måndags förra veckan delgav ukrainska källor att även generalmajor Vitaly Gerasimov, 44 år, hade dödats i strid.

Han var befälhavare över den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Han var en krigsveteran från det andra Tjetjenienkriget, kriget i Syrien samt Rysslands olagliga invasion av Krim 2014.

Gerasimov skall ha stupat nära Charkiv där Putinregimens soldater gjort sig skyldig till omfattande attacker som kostat många liv.

General nummer 4

Fyra dagar tidigare avled även generalmajor Andrei Sukhovetsky som var vice befälhavare för den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Hans död har bekräftats av rysk media, uppger DA.

Putin ligger efter

Natokällor uppger till BBC News att Putin ligger långt efter när det gäller att nå sina mål i Ukraina och att han sannolikt inte kommer att lyckas när allt är över.

Samtidigt betonar källan att Ryssland har kapacitet att orsaka stor ytterligare skada.

Ryska framryckningar

Ryska trupper har gjort betydande framryckningar i de båda utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk men har så här långt inte lyckats omringa huvudstaden Kyiv.

En väntad rysk flottattack på Odesa har inte heller materialiserats.

Brist på mat och bränsle

Nato bedömer att ryska armén lider brist på bränsle och mat samt har drabbats av ett betydligt större antal dödsoffer än diktatorn Putin hade väntat sig.

Samtidigt befarar Nato att Putin är på väg att hämta förstärkningen i form av soldater från Syrien och legosoldater från den ökända och brutala Wagnergruppen.

Nya vapen till Ukraina

Natokällan framhöll även att medlemsländerna fortsätter att sända vapen till Ukraina inklusive sovjetiska vapen vilket Ukrainas Väpnade Styrkor har övningserfarenhet av.

Nato sänder även västerländska anti-stridsvagns- och anti-flygvapenmissiler enligt uppgift till BBC News.

Foto: Nexta, Twitter

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen