Fyra EU-länder går ut med djärvt försvarskrav – ”akut behov”

2024 06 28

Fyra av EU:s länder kräver att unionen gör en djärv försvarssatsning.

Det handlar om Polen samt de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, som nu alltså har höjt rösten och ställt nya krav på EU:s gemensamma försvarspolitik.

De fyra länderna har en sak gemensam:

De gränsar alla till antingen Ryssland eller Vitryssland.

Nu vill länderna att EU gör en rejäl satsning på att hålla gränsen mot de två diktaturerna – bokstavligt talat.

700 kilometer lång

De fyra länderna vill att EU ska upprätta en gemensam försvarslinje längs gränsen mot Ryssland och Vitryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det skulle i så fall bli en 700 kilometer lång försvarslinje, uppger tidningen.

Polen och de baltiska staterna har skrivit ett brev till EU-kommissionens ordförande, där det gemensamma förslaget lyfts fram.

I brevet finns också detaljer om projektets omfattning och vad det skulle kosta att upprätta en sådan gemensam försvarslinje, enligt tidningen.

– Skapandet av ett system för försvarsinfrastruktur längs EU:s yttre gräns mot Ryssland och Vitryssland kommer att möta det akuta och brådskande behovet av att skydda EU från militära hot och hybridhot, står det i brevet, enligt Kyiv Independent.

Ryssland allt mer hotfullt

Förslaget kommer mot bakgrund av att underrättelsetjänster i Europa och USA har varnat för en ökad rysk aktivitet i EU-länder, bland annat i form av sabotagehandlingar.

Syftet med dessa aktioner uppges vara en del av Rysslands strategi för att underminera stödet för Ukraina.

Enligt Polens och baltländernas förslag skulle den gemensamma försvarslinjen mot Ryssland upprättas av EU i samarbete med Nato, och i samordning med dess militära krav.

Uppgifter gör gällande att det skulle kosta cirka 2,5 miljarder euro att upprätta den försvarslinje som föreslås.

Enligt förslaget skulle alla EU-länder förbinda sig att bidra till projektet, både politiskt och ekonomiskt.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 22

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen