Det handlar om Polen samt de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, som nu alltså har höjt rösten och ställt nya krav på EU:s gemensamma försvarspolitik.

De fyra länderna har en sak gemensam:

De gränsar alla till antingen Ryssland eller Vitryssland.

Nu vill länderna att EU gör en rejäl satsning på att hålla gränsen mot de två diktaturerna – bokstavligt talat.

700 kilometer lång

De fyra länderna vill att EU ska upprätta en gemensam försvarslinje längs gränsen mot Ryssland och Vitryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det skulle i så fall bli en 700 kilometer lång försvarslinje, uppger tidningen.

Polen och de baltiska staterna har skrivit ett brev till EU-kommissionens ordförande, där det gemensamma förslaget lyfts fram.

I brevet finns också detaljer om projektets omfattning och vad det skulle kosta att upprätta en sådan gemensam försvarslinje, enligt tidningen.

– Skapandet av ett system för försvarsinfrastruktur längs EU:s yttre gräns mot Ryssland och Vitryssland kommer att möta det akuta och brådskande behovet av att skydda EU från militära hot och hybridhot, står det i brevet, enligt Kyiv Independent.

Ryssland allt mer hotfullt

Förslaget kommer mot bakgrund av att underrättelsetjänster i Europa och USA har varnat för en ökad rysk aktivitet i EU-länder, bland annat i form av sabotagehandlingar.

Syftet med dessa aktioner uppges vara en del av Rysslands strategi för att underminera stödet för Ukraina.

Enligt Polens och baltländernas förslag skulle den gemensamma försvarslinjen mot Ryssland upprättas av EU i samarbete med Nato, och i samordning med dess militära krav.

Uppgifter gör gällande att det skulle kosta cirka 2,5 miljarder euro att upprätta den försvarslinje som föreslås.

Enligt förslaget skulle alla EU-länder förbinda sig att bidra till projektet, både politiskt och ekonomiskt.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sedan tidigare har svenska forskare varnat för så kallade ultraprocessade livsmedel.

Där ingår bland annat falukorv, sojaburgare, chips och fryst pizza.

Studier visar att ultraprocessad mat kan vara beroendeframkallande, och dessutom dåligt för hälsan på olika sätt.

– Du kan inte stå emot maten, en riktig, riktig ”craveing”. Med det sagt är alla forskare rörande överens om att det finns ett beroendeliknande beteende, har näringsfysiologen Kristina Andersson sagt till TV4.

Vill se varningar

Ultraprocessad mat bedöms ersätta mer hälsosamma kostvanor över hela världen och inom forskarsamfundet vill man se att det görs mer för att informera om saken.

Carlos Monteiro, professor i näringslära och folkhälsa, vill se att man sätter nya varningsetiketter på sådana livsmedel, ungefär som man gör med tobaksprodukter.

– Det ersätter hälsosammare, mindre bearbetade livsmedel över hela världen och orsakar också en försämring av kostens kvalitet på grund av sina många skadliga egenskaper. Tillsammans driver dessa livsmedel på pandemin av fetma och andra kostrelaterade kroniska sjukdomar, såsom diabetes, säger han till The Guardian.

Begränsa marknadsföringen

Samtidigt vill Monteiro begränsa marknadsföringen för sådana livsmedel.

– Det behövs folkhälsokampanjer som de mot tobak för att minska farorna med det. Sådana kampanjer skulle inkludera hälsoriskerna med konsumtionen. Reklam för ultraprocessad mat bör också förbjudas eller kraftigt begränsas, och varningar på förpackningarnas framsida bör införas liknande dem som används för cigarettpaket.

Mycket bearbetat

Ultraprocessad mat är mer bearbetad än annan mat och kan komma i olika former.

Bland annat kan det rör sig om falukorv och sojaburgare.

– Ultraprocessade livsmedel inkluderar också produkter med tillsatt fett och socker, framhåller Livsmedelsverket.

– Exempelvis chips, glass, godis, choklad, sötade frukostflingor. Processat kött som korv och chark räknas också som ultraprocessad.

Dåligt för hälsan

Kopplingar har länge gjorts mellan ultraprocessad mat och olika sjukdomar.

– Enligt Nova är ultraprocessad mat livsmedel som har bearbetats ”mycket”, på ett sätt som är negativt, fortsätter myndigheten.

– Bearbetad mat får innehålla ingredienser som behövs vid tillverkningen för att maten ska få särskilda egenskaper. Ett exempel på sådana ingredienser är tillsatser.

Foto: M. Mlynek resp Nik

Text: Redaktionen