Fyra EU-länder går ut med djärvt försvarskrav – ”akut behov”

2024 06 28

Fyra av EU:s länder kräver att unionen gör en djärv försvarssatsning.

Det handlar om Polen samt de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, som nu alltså har höjt rösten och ställt nya krav på EU:s gemensamma försvarspolitik.

De fyra länderna har en sak gemensam:

De gränsar alla till antingen Ryssland eller Vitryssland.

Nu vill länderna att EU gör en rejäl satsning på att hålla gränsen mot de två diktaturerna – bokstavligt talat.

700 kilometer lång

De fyra länderna vill att EU ska upprätta en gemensam försvarslinje längs gränsen mot Ryssland och Vitryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det skulle i så fall bli en 700 kilometer lång försvarslinje, uppger tidningen.

Polen och de baltiska staterna har skrivit ett brev till EU-kommissionens ordförande, där det gemensamma förslaget lyfts fram.

I brevet finns också detaljer om projektets omfattning och vad det skulle kosta att upprätta en sådan gemensam försvarslinje, enligt tidningen.

– Skapandet av ett system för försvarsinfrastruktur längs EU:s yttre gräns mot Ryssland och Vitryssland kommer att möta det akuta och brådskande behovet av att skydda EU från militära hot och hybridhot, står det i brevet, enligt Kyiv Independent.

Ryssland allt mer hotfullt

Förslaget kommer mot bakgrund av att underrättelsetjänster i Europa och USA har varnat för en ökad rysk aktivitet i EU-länder, bland annat i form av sabotagehandlingar.

Syftet med dessa aktioner uppges vara en del av Rysslands strategi för att underminera stödet för Ukraina.

Enligt Polens och baltländernas förslag skulle den gemensamma försvarslinjen mot Ryssland upprättas av EU i samarbete med Nato, och i samordning med dess militära krav.

Uppgifter gör gällande att det skulle kosta cirka 2,5 miljarder euro att upprätta den försvarslinje som föreslås.

Enligt förslaget skulle alla EU-länder förbinda sig att bidra till projektet, både politiskt och ekonomiskt.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Tidötopps oväntade utspel – kräver kärnvapen

2025 11 15

En av Tidöpartiernas toppolitiker gör ett oväntat utspel om kärnvapen.

Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) är en av de mest tongivande politikerna bland Tidöpartierna.

Nu gör hon ett oväntat utspel om Europas försvarsförmåga – och efterfrågar en större kärnvapenarsenal.

”Behov av kärnvapen”

Alice Teodorescu Måwe sitter som enda svensk i Europaparlamentets kommitté för säkerhet och försvar, rapporterar DI.

KD-toppen vill nu att EU ska växla upp sin försvarsförmåga.

Då behövs bland annat en större europeisk kärnvapenarsenal, vilket också är ett sätt att stärka Europas oberoende, menar hon.

– I den kontexten har jag lyft behovet av europeiska kärnvapen. Det som till syvende och sist gör Nato till Nato är att det finns ett kärnvapenparaply, säger Alice Teodorescu Måwe till tidningen.

Hon öppnar därför för att andra länder ska hjälpa Frankrike, som idag är EU:s enda kärnvapenmakt.

– Vi har inte helt landat i hur det ska gå till, men en möjlighet är att bistå Frankrike med att utvidga och utveckla deras kärnvapenparaply till att omfatta Europa på ett annat sätt, säger KD-toppen till tidningen.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen kan användas för att skydda andra europeiska länder, och har sagt att han är öppen för samtal om en europeisk kärnvapenstrategi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Teodorescu Måwe i partistyrelsen

Alice Teodorescu Måwe har nu tagit plats i KD:s partistyrelse efter att ha röstats fram i rikstinget.

Hon är en av partiets mest tongivande företrädare.

Som EU-parlamentariker har hon också bland annat tagit strid mot vad hon beskriver som ”orealistiska, obalanserade, omotiverade och omöjliga klimatmål” inom EU.

– En realistisk klimatpolitik måste vila på insikten om att EU endast kan vara en global ledare om vi visar att grön omställning kan förenas med tillväxt; att slå sönder vår egen industri är i det perspektivet kontraproduktivt, skrev Alice Teodorescu nyligen i en debattartikel i Expressen.

LÄS OCKSÅ: Himlen lyser upp - Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

JUST NU: Kyiv och Moskva överens – glädjebesked för Ukraina

2025 11 15

Ryssland och Ukraina har nått en överenskommelse i en viktig fråga.

Rysslands krig mot Ukraina fortsätter att skörda offer på båda sidor varje dag.

Men nu har Kyiv och Moskva nått en överenskommelse i en viktig fråga, meddelar den ukrainska sidan.

Kyiv och Moskva överens

Parterna har kommit överens om att gå vidare med avtal som har ingåtts i Istanbul angående fångutväxling, rapporterar Kyiv Independent.

Det innebär för ukrainsk del att 1 200 ukrainska fångar ska friges från ryskt fångenskap, uppger det ukrainska säkerhets- och försvarsrådets sekreterare Rustem Umerov i ett inlägg på Telegram.

Beskedet kommer efter att Umerov haft möten med medlare från Turkiet och Förenade Arabemiraten angående att återuppta utbytesprocessen.

Processen ska snart slutföras praktiskt.

Förhoppningen är nu att 1 200 ukrainare ska få komma hem så att de får fira jul hemma i Ukraina.

– Vi arbetar utan paus så att ukrainare som ska återvända från fångenskap kan fira nyår och jul hemma, vid familjens bord och med sina nära och kära, säger Rustem Umerov, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Har fått hem över 5 000

Enligt Umerov har samtalen resulterat i ett ”tydligt åtagande” för att fångutbytet ska genomföras.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav i somras att Kyiv har fått hem mer än 5 800 ukrainska fångar genom utbyten med Ryssland.

Kyiv har å sin sida velat få till en överenskommelse om ett utbyte enligt principen ”alla för alla”.

Putinregimen har dock avvisat det förslaget.

Änka till Tjernobyloffer dödad av Ryssland

Samtidigt fortsätter Rysslands invasionskrig som kräver nya offer varje dag.

På lördagen rapporterar ukrainska medier att änkan till Tjernobylkatastrofens första offer har dött i Kyiv efter att ha skadats allvarligt i en rysk attack natten till den 15 november.

Det handlar om Natalia Khodymchuk, änka efter Valerii Khodymchuk, som alltså var den första som dog vid Tjernobylkatastrofen 1986.

Natalia Khodymchuk, 73, dog efter att hennes hus hade träffats i en rysk attack som ledde till att hela hennes lägenhet brändes ner.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: "Enorma mängder" ryska bomber avslöjas

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen