Fyra EU-länder går ut med djärvt försvarskrav – ”akut behov”

2024 06 28

Fyra av EU:s länder kräver att unionen gör en djärv försvarssatsning.

Det handlar om Polen samt de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, som nu alltså har höjt rösten och ställt nya krav på EU:s gemensamma försvarspolitik.

De fyra länderna har en sak gemensam:

De gränsar alla till antingen Ryssland eller Vitryssland.

Nu vill länderna att EU gör en rejäl satsning på att hålla gränsen mot de två diktaturerna – bokstavligt talat.

700 kilometer lång

De fyra länderna vill att EU ska upprätta en gemensam försvarslinje längs gränsen mot Ryssland och Vitryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det skulle i så fall bli en 700 kilometer lång försvarslinje, uppger tidningen.

Polen och de baltiska staterna har skrivit ett brev till EU-kommissionens ordförande, där det gemensamma förslaget lyfts fram.

I brevet finns också detaljer om projektets omfattning och vad det skulle kosta att upprätta en sådan gemensam försvarslinje, enligt tidningen.

– Skapandet av ett system för försvarsinfrastruktur längs EU:s yttre gräns mot Ryssland och Vitryssland kommer att möta det akuta och brådskande behovet av att skydda EU från militära hot och hybridhot, står det i brevet, enligt Kyiv Independent.

Ryssland allt mer hotfullt

Förslaget kommer mot bakgrund av att underrättelsetjänster i Europa och USA har varnat för en ökad rysk aktivitet i EU-länder, bland annat i form av sabotagehandlingar.

Syftet med dessa aktioner uppges vara en del av Rysslands strategi för att underminera stödet för Ukraina.

Enligt Polens och baltländernas förslag skulle den gemensamma försvarslinjen mot Ryssland upprättas av EU i samarbete med Nato, och i samordning med dess militära krav.

Uppgifter gör gällande att det skulle kosta cirka 2,5 miljarder euro att upprätta den försvarslinje som föreslås.

Enligt förslaget skulle alla EU-länder förbinda sig att bidra till projektet, både politiskt och ekonomiskt.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen