Fyra EU-länder går ut med djärvt försvarskrav – ”akut behov”

2024 06 28

Fyra av EU:s länder kräver att unionen gör en djärv försvarssatsning.

Det handlar om Polen samt de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, som nu alltså har höjt rösten och ställt nya krav på EU:s gemensamma försvarspolitik.

De fyra länderna har en sak gemensam:

De gränsar alla till antingen Ryssland eller Vitryssland.

Nu vill länderna att EU gör en rejäl satsning på att hålla gränsen mot de två diktaturerna – bokstavligt talat.

700 kilometer lång

De fyra länderna vill att EU ska upprätta en gemensam försvarslinje längs gränsen mot Ryssland och Vitryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Det skulle i så fall bli en 700 kilometer lång försvarslinje, uppger tidningen.

Polen och de baltiska staterna har skrivit ett brev till EU-kommissionens ordförande, där det gemensamma förslaget lyfts fram.

I brevet finns också detaljer om projektets omfattning och vad det skulle kosta att upprätta en sådan gemensam försvarslinje, enligt tidningen.

– Skapandet av ett system för försvarsinfrastruktur längs EU:s yttre gräns mot Ryssland och Vitryssland kommer att möta det akuta och brådskande behovet av att skydda EU från militära hot och hybridhot, står det i brevet, enligt Kyiv Independent.

Ryssland allt mer hotfullt

Förslaget kommer mot bakgrund av att underrättelsetjänster i Europa och USA har varnat för en ökad rysk aktivitet i EU-länder, bland annat i form av sabotagehandlingar.

Syftet med dessa aktioner uppges vara en del av Rysslands strategi för att underminera stödet för Ukraina.

Enligt Polens och baltländernas förslag skulle den gemensamma försvarslinjen mot Ryssland upprättas av EU i samarbete med Nato, och i samordning med dess militära krav.

Uppgifter gör gällande att det skulle kosta cirka 2,5 miljarder euro att upprätta den försvarslinje som föreslås.

Enligt förslaget skulle alla EU-länder förbinda sig att bidra till projektet, både politiskt och ekonomiskt.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 april 26

Dieselpriset förändras kraftigt – här är nya prislappen

2026 04 21

Dieselpriset sjunker ordentligt under måndagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som ger en indikation på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker dieselpriset med 1,50 kronor till 20,59 kronor per liter. Prisraset markerar en nedgång på nästan tre kronor sedan i tisdags, då dieselpriset låg på 23.39 kronor litern.

Även bensinpriset sjunker. Den nya prislappen blir 18,29 kronor liter efter en sänkning med 30 öre.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,29 kr/l (-0,30)

- Miles 98: 19,59 kr/l (-0,30)

- Miles+ 98: 19,89 kr/l (-0,30)

- Miles Diesel 20,59 kr/l (-1,50)

- Miles+ Diesel 21,18 kr/l (-1,50)

- HVO100 28,54 kr/l (-1,70)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,24 kr/l (-0,45)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas |

Oljepriset stiger

Snart kan dock drivmedelspriserna vända uppåt igen.

Under måndagen lyfter oljepriset kraftigt efter ökade oroligheter i Mellanöstern.

Brentoljan är upp 2,96 procent till 91,56 dollar per fat och WTI-oljan med 4,29 procent till 87,31 dollar per fat.

Prisuppgångarna sker efter en orolig helg.  USA attackerade ett iranskt fartyg i Hormuzsundet på söndagen, vilket ledde till att Iran anklagade USA för att ha brutit mot vapenvilan.

Samtidigt är Hormuzsundet fortfarande blockerat av både Iran och USA. Under de senaste tre dagarna har det ekonomiskt viktiga sundet varit nästan tomt på fartyg.

LÄS OCKSÅ: Vanligt misstag med pizza kan göra dig sjuk

Foto: Circle K

Text: Redaktionen