Går till attack – fullständig kalabalik i Rysslands grannland

2024 04 15

Ett stort slagsmål har brutit ut i Georgiens parlament.

Tumultet startade i samband med att det styrande, ryssvänliga Georgian Dream-partiet lade fram ett kontroversiellt lagförslag.

I ett anförande meddelade ledamoten Mamuka Mdinaradze att lagförslaget om ”utländska agenter” ska beredas.

Det hårt kritiserade förslaget innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter”. Annars riskerar de hårda straff.

En liknande lag infördes i Ryssland av diktatorn Vladimir Putin 2012. Sedan dess har Putinregimen använt sig av lagen för att slå ner på oliktänkande.

Nu oroar sig oppositionen i Georgien att landets premiärminister Irakli Kobakhidze kommer använda lagen i samma syfte. Många fruktar en utveckling där Georgien närmar sig Ryssland i stället för väst.

Fullständig kalabalik

Protesterna mot lagförslaget har varit stora. Under måndagens session i parlamentet tog sig dock protesterna en ny form.

Oppositionspolitikern Aleko Elisashvili gick till attack under Mamuka Mdinaradzes anförande.

Ett filmklipp visar hur Elisashvili överfaller regeringspartiets ledamot under hans tal. Den georgiska oppositionspolitikern tar sig fram till talarstolen och slår Mdinaradzes i huvudet.

Se videon genom att trycka på en länk längst ner i artikeln.

Efter knytnävsslaget utbröt ett stort bråk i lokalen. Flera politiker deltog i tumultet.

Samtidigt pågick stora protester utanför parlamentet.

– Filmer visade hur Elisashvili möttes av jublande demonstranter utanför parlamentsbyggnaden, rapporterar Reuters.

Ryssland invaderade 2008

Georgien befinner sig i den ryska diktaturens intressesfär.

Putinregimen vill undvika att den gamla sovjetstaten går i en demokratisk och västvänlig riktning.

År 2008 invaderade ryska styrkor Georgien efter att landet närmade sig väst och Nato. Vid alliansens toppmöte 2008 i Bukarest kom dess medlemmar överens om att Georgien kan bli medlem i alliansen om de uppfyller alla nödvändiga krav.

Kontrollerar regioner

I början av augusti 2008 tågade ryska trupper in i landet och ryskt flyg bombade flera mål i Georgien. Striderna pågick under flera veckor.

I slutet av månaden erkände Ryssland utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien och har sedan dess kontrollerat regionerna

Ansökt om EU-medlemskap

Några veckor efter Rysslands invasion av Ukraina ansökte Georgien om medlemskap i EU. Lagen om ”utländska agenter” riskerar att hämna landets chanser att bli en del av unionen.

Se filmen här

SE VIDEON GENOM ATT KLICKA HÄR

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen