Frustration bland Socialdemokraterna – SD är anledningen

2023 03 07

SD var det parti som ökade mest bland kvinnliga väljare i valet, men har alltjämt lägst andel förtroendevalda kvinnor i kommun, region och riksdag.

Annika Strandhäll (S) menar att Socialdemokraterna borde lyft fram straffskärpningar för mäns våld mot kvinnor i högre utsträckning.

Hon är även frustrerad över att SD ökade bland kvinnor och anser att partiet saknar trovärdighet i jämställdhetsfrågor, rapporterar DN.

– Det är bara att titta på de ordförandeposter i utskotten de fick efter valet, det är bara män där, säger hon.

“Mer legitimt”

Strandhäll, som är ordförande i Socialdemokraternas kvinnoförbund, har analyserat varför hon tror SD fick ökat stöd från kvinnliga väljare i valet.

– När kvinnor såg att SD omfamnades av borgerligheten fick det konsekvenser. Jag tror att det bidragit till att SD nu uppfattas som salongsfähiga. Kvinnor uppfattar att det är mer legitimt att rösta på dem, säger hon.

Så röstade kvinnorna

Om bara kvinnor hade röstat i valet 2022 så hade Socialdemokraterna alltjämt varit landets största parti med 34 procent.

Samtidigt hade Moderaterna landat på 17 procent och SD hade fått 16 procent av väljarnas röster.

I botten hade KD och MP legat med 6 procent vardera samt Liberalerna som bara fick 4 procent av de kvinnliga väljarnas röster, enligt SVT Valu 2022.

“För kvinnors intressen”

Mellan 2018 och 2022 ökade SD med fyra procentenheter bland de kvinnliga väljarna.

Därmed var SD det parti som ökade mest bland kvinnor i riksdagsvalet 2022.

– Förbundets främsta uppgift är att arbeta för kvinnors intressen och inflytande såväl inom partiet som ute i samhället, och har därmed en viktig roll när det gäller att få fler kvinnor att bli medlemmar i förbundet och att våga engagera sig, samt när det gäller att ge stöd och uppmuntran till alla aktiva kvinnor så att de lättare ska kunna utvecklas och avancera inom partiet, framhåller SD:s kvinnoförbund gällande deras arbete.

Inte nischat sig

SD:s partisekreterare Mattias Bäckström Johansson menar att de inte “nischat” sig mot någon tydlig målgrupp.

Han understryker att partiets frågor är viktiga oberoende av vilket kön man har.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen