Fruktansvärd upptäckt i svensk matbutik

2023 06 21

En stor razzia utfördes under gårdagen mot en matbutik i Malmö.

Vid razzian fick miljöförvaltningen en chock.

Över tre ton maskangripet kött och möglig frukt hittades i butiken, rapporterar Sydsvenskan.

Maskar på köttet

Anställda på miljöförvaltningen i Malmö vittnar om ett chockerande besök i butiken.

Bland annat framställs hanteringen av butikens frysta kött som miserabel.

– Det frusna köttet var i realiteten halvtinat. Vi tog filmer när det kryper runt maskar på köttet, säger inspektör Anders Zetterlund till Sydsvenskan.

Polisen slog larm

Razzian utfördes efter att polisen slagit larm om förhållandena i affären.

Polismyndigheten noterade att det fanns ovanligt mycket flugor i butiken och mängder av rutten frukt.

Skyller på värmen

Matbutiken har tvingats stänga efter razzian.

Ägaren av butiken vill dock snabbt slå upp dörrarna igen, uppger Sydsvenskan.

Butiksägaren pekar ut det varma vädret som orsaken till att frukten möglat.

Vidare uppger ägaren att man inte noterat några maskar på köttet.

Så kontrolleras maten

För att svenska konsumenter ska kunna känna sig trygga med kvalitén på maten i butikerna finns det flera regler som livsmedelsföretag måste följa.

Myndigheter, kommuner, länsstyrelser och Livsmedelsverket – kontrollerar sedan att företagen följer reglerna.

– Livsmedelsföretag måste bland annat se till att deras lokaler och den utrustning de använder är rena och att maten hanteras på ett hygieniskt sätt.

– De ska också se till att maten håller rätt temperatur. De måste ha koll på varifrån de köpt produkter och ingredienser och de måste se till att den information de har om maten stämmer med innehållet, framhåller Livsmedelsverket på sin hemsida.

Så fördelas kontrollerna

- Kommunerna kontrollerar de flesta livsmedelsföretagen. Det gäller bland annat butiker, restauranger, kaféer, skolkök och dricksvattenproducenter.

- Länsstyrelserna kontrollerar livsmedelsföretag som ägnar sig åt så kallad primärproduktion. Det kan innebära att de bland annat producerar ägg eller mjölk, odlar och skördar spannmål eller grönsaker, föder upp djur före slakt, fiskar eller jagar.

- Livsmedelsverket kontrollerar livsmedelsföretag som hanterar livsmedel som kommer från djur och som säljer till andra livsmedelsföretag. Det kan till exempel vara äggpackerier, chark- och fiskindustrier och mejerier. Livsmedelsverket kontrollerar också alla slakterier och all slakt som utförs vid dessa.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen