Frankrikes vallokaler öppna – högernationalist och Putinist kan vinna

2022 04 10

Högernationalisten och Putinvännen Marine Le Pen har chans att bli Frankrikes nya president.

Spänningen är stor inför att vallokalerna stänger ikväll klockan 20.00 i Frankrike. Vissa lokaler stänger redan klockan 18.00.

Många valsedlar

Vallokalerna är nu öppna över hela landet och alla fransmän som är minst 18 år på valdagen har rätt att delta i presidentvalet förutsatt att man registrerade sig senast i början av mars.

Som underlag inför valdagen har alla registrerade väljare fått brev på posten med alla officiella kandidaters valplattform och lika många valsedlar.

Två valomgångar

Valet sker med pappersvalsedlar och de flesta vallokalerna finns i skolor runt om i landet.

Valsystemet liknar Portugals presidentval och om ingen kandidat år 50 procent av rösterna i dagens valomgång så möts de två kandidater som får flest röster i en andra och avgörande valomgång 24 april.

Brittiska Labour

44-åriga presidenten Emmanuel Macron representerar det socialliberala mittenpartiet La République En Marche.

Partiet bildades för sex år sedan och har liknats vid det brittiska Labourpartiet. Samtidigt har Macrons parti glidit aningen åt höger sedan bildandet.

Macrons själv har ibland jämförts med Bill Clinton och Tony Blair.

Putinvänlig

Den främsta motkandidaten är 53-åriga Marine Le Pen som leder det högernationalistiska partiet Rassemblement National; Nationell Samling.

Partiet kännetecknas av socialkonservatism, EU-motstånd och protektionism och partiledaren Le Pen är känd för sin Putinvänliga inställning.

Ryska pengar

Le Pens valfolder innehåller en bild där hon skakar hand med Rysslands diktator och hennes parti finansierades med pengar från en rysk bank 2014 – det vill säga efter att Putin invaderade Krim i Ukraina.

Minst 50,1 procent

Det har aldrig skett att någon kandidat fått 50 procent eller mer i första valomgången och det väntas inte ske denna gång heller.

Då det bara finns två kandidater i sista valomgången får vinnaren per automatik över 50 procent av rösterna och syftet är att uppnå ett starkt stöd för vinnaren.

Ska ge starkt stöd

Om det hade räckt med att få flest röster av 10-15 olika kandidater i första valomgången så hade vinnaren kanske bara fått 25 % av rösterna vilket inte alls hade givit samma stora stöd som utfallet nu blir tack vare systemet med två valomgångar.

Le Pens momentum

Mätningarna visar att Le Pen ökat kraftigt under valkampanjens slutskede. I mitten av januari ledde Macron med över 10 procentenheter i vissa mätningar men i senaste mätningen från Elabes institut leder Macron blott med 1 procentenhet.

Nationalisterna starka

Han får 26 procent mot Le Pens 25. Och Le Pens momentum pekar på att hon kan komma att gå förbi och besegra Macron i dagens val. Det skulle ge ytterligare kraft till andra valomgången och sannolikheten för att nationalisterna vinner franska presidentvalet har aldrig varit stå stor som nu.

Vänstern svag

På tredjeplats ligger vänstersocialisten och klimatkämpen Jean-Luc Mélenchon, 70 år.

Det gamla stora Socialistpartiet är i spillror. Partiet som letts av tidigare presidenter som Georges Pompidou, François Mitterrand och François Hollande representeras i presidentvalet av Paris borgmästare Anne Hidalgo som ligger på pinsamma 2 procent i mätningarna.

Foto: Le Pens valfolder 2022

Text: Redaktionen

Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

En ny så kallad biometrisk teknik ska lanseras på alla flygplatser inom EU.

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 20

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen