Frankrikes vallokaler öppna – högernationalist och Putinist kan vinna

2022 04 10

Högernationalisten och Putinvännen Marine Le Pen har chans att bli Frankrikes nya president.

Spänningen är stor inför att vallokalerna stänger ikväll klockan 20.00 i Frankrike. Vissa lokaler stänger redan klockan 18.00.

Många valsedlar

Vallokalerna är nu öppna över hela landet och alla fransmän som är minst 18 år på valdagen har rätt att delta i presidentvalet förutsatt att man registrerade sig senast i början av mars.

Som underlag inför valdagen har alla registrerade väljare fått brev på posten med alla officiella kandidaters valplattform och lika många valsedlar.

Två valomgångar

Valet sker med pappersvalsedlar och de flesta vallokalerna finns i skolor runt om i landet.

Valsystemet liknar Portugals presidentval och om ingen kandidat år 50 procent av rösterna i dagens valomgång så möts de två kandidater som får flest röster i en andra och avgörande valomgång 24 april.

Brittiska Labour

44-åriga presidenten Emmanuel Macron representerar det socialliberala mittenpartiet La République En Marche.

Partiet bildades för sex år sedan och har liknats vid det brittiska Labourpartiet. Samtidigt har Macrons parti glidit aningen åt höger sedan bildandet.

Macrons själv har ibland jämförts med Bill Clinton och Tony Blair.

Putinvänlig

Den främsta motkandidaten är 53-åriga Marine Le Pen som leder det högernationalistiska partiet Rassemblement National; Nationell Samling.

Partiet kännetecknas av socialkonservatism, EU-motstånd och protektionism och partiledaren Le Pen är känd för sin Putinvänliga inställning.

Ryska pengar

Le Pens valfolder innehåller en bild där hon skakar hand med Rysslands diktator och hennes parti finansierades med pengar från en rysk bank 2014 – det vill säga efter att Putin invaderade Krim i Ukraina.

Minst 50,1 procent

Det har aldrig skett att någon kandidat fått 50 procent eller mer i första valomgången och det väntas inte ske denna gång heller.

Då det bara finns två kandidater i sista valomgången får vinnaren per automatik över 50 procent av rösterna och syftet är att uppnå ett starkt stöd för vinnaren.

Ska ge starkt stöd

Om det hade räckt med att få flest röster av 10-15 olika kandidater i första valomgången så hade vinnaren kanske bara fått 25 % av rösterna vilket inte alls hade givit samma stora stöd som utfallet nu blir tack vare systemet med två valomgångar.

Le Pens momentum

Mätningarna visar att Le Pen ökat kraftigt under valkampanjens slutskede. I mitten av januari ledde Macron med över 10 procentenheter i vissa mätningar men i senaste mätningen från Elabes institut leder Macron blott med 1 procentenhet.

Nationalisterna starka

Han får 26 procent mot Le Pens 25. Och Le Pens momentum pekar på att hon kan komma att gå förbi och besegra Macron i dagens val. Det skulle ge ytterligare kraft till andra valomgången och sannolikheten för att nationalisterna vinner franska presidentvalet har aldrig varit stå stor som nu.

Vänstern svag

På tredjeplats ligger vänstersocialisten och klimatkämpen Jean-Luc Mélenchon, 70 år.

Det gamla stora Socialistpartiet är i spillror. Partiet som letts av tidigare presidenter som Georges Pompidou, François Mitterrand och François Hollande representeras i presidentvalet av Paris borgmästare Anne Hidalgo som ligger på pinsamma 2 procent i mätningarna.

Foto: Le Pens valfolder 2022

Text: Redaktionen


30 sep 26

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds 

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 sep 26

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak 

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        28 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      7     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       22  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           6    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    17   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen