Frankrikes vallokaler öppna – högernationalist och Putinist kan vinna

2022 04 10

Högernationalisten och Putinvännen Marine Le Pen har chans att bli Frankrikes nya president.

Spänningen är stor inför att vallokalerna stänger ikväll klockan 20.00 i Frankrike. Vissa lokaler stänger redan klockan 18.00.

Många valsedlar

Vallokalerna är nu öppna över hela landet och alla fransmän som är minst 18 år på valdagen har rätt att delta i presidentvalet förutsatt att man registrerade sig senast i början av mars.

Som underlag inför valdagen har alla registrerade väljare fått brev på posten med alla officiella kandidaters valplattform och lika många valsedlar.

Två valomgångar

Valet sker med pappersvalsedlar och de flesta vallokalerna finns i skolor runt om i landet.

Valsystemet liknar Portugals presidentval och om ingen kandidat år 50 procent av rösterna i dagens valomgång så möts de två kandidater som får flest röster i en andra och avgörande valomgång 24 april.

Brittiska Labour

44-åriga presidenten Emmanuel Macron representerar det socialliberala mittenpartiet La République En Marche.

Partiet bildades för sex år sedan och har liknats vid det brittiska Labourpartiet. Samtidigt har Macrons parti glidit aningen åt höger sedan bildandet.

Macrons själv har ibland jämförts med Bill Clinton och Tony Blair.

Putinvänlig

Den främsta motkandidaten är 53-åriga Marine Le Pen som leder det högernationalistiska partiet Rassemblement National; Nationell Samling.

Partiet kännetecknas av socialkonservatism, EU-motstånd och protektionism och partiledaren Le Pen är känd för sin Putinvänliga inställning.

Ryska pengar

Le Pens valfolder innehåller en bild där hon skakar hand med Rysslands diktator och hennes parti finansierades med pengar från en rysk bank 2014 – det vill säga efter att Putin invaderade Krim i Ukraina.

Minst 50,1 procent

Det har aldrig skett att någon kandidat fått 50 procent eller mer i första valomgången och det väntas inte ske denna gång heller.

Då det bara finns två kandidater i sista valomgången får vinnaren per automatik över 50 procent av rösterna och syftet är att uppnå ett starkt stöd för vinnaren.

Ska ge starkt stöd

Om det hade räckt med att få flest röster av 10-15 olika kandidater i första valomgången så hade vinnaren kanske bara fått 25 % av rösterna vilket inte alls hade givit samma stora stöd som utfallet nu blir tack vare systemet med två valomgångar.

Le Pens momentum

Mätningarna visar att Le Pen ökat kraftigt under valkampanjens slutskede. I mitten av januari ledde Macron med över 10 procentenheter i vissa mätningar men i senaste mätningen från Elabes institut leder Macron blott med 1 procentenhet.

Nationalisterna starka

Han får 26 procent mot Le Pens 25. Och Le Pens momentum pekar på att hon kan komma att gå förbi och besegra Macron i dagens val. Det skulle ge ytterligare kraft till andra valomgången och sannolikheten för att nationalisterna vinner franska presidentvalet har aldrig varit stå stor som nu.

Vänstern svag

På tredjeplats ligger vänstersocialisten och klimatkämpen Jean-Luc Mélenchon, 70 år.

Det gamla stora Socialistpartiet är i spillror. Partiet som letts av tidigare presidenter som Georges Pompidou, François Mitterrand och François Hollande representeras i presidentvalet av Paris borgmästare Anne Hidalgo som ligger på pinsamma 2 procent i mätningarna.

Foto: Le Pens valfolder 2022

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen