Frankrike planerar jättebygge – i Sverige

2024 06 07

Det statsägda franska företaget EDF har för avsikt att bygga ny storskalig kärnkraft i Sverige.

Det handlar om tredje generationens tryckvattenreaktorer, så kallade EPR-reaktorer, som redan lanserats i flera andra europeiska länder och som kostat flera hundra miljarder kronor att bygga.

Energijätten ska redan ha ingått samarbetsavtal med svenska bolag i frågan, rapporterar Dagens industri.

– Vi är för närvarande det enda bolaget i Europa som har byggt, håller på att bygga och har en seriös plan för att bygga reaktorer av tredje generationen, säger EDF-chefen Vakisasai Ramany till tidningen.

Vattenfall: staten måste betala miljarder

EDF har ett samarbetsavtal med Fortum på plats som avser att undersöka möjligheten att bygga ny kärnkraft.

Dessutom har man regelbunden kontakt med Vattenfall, som tidigare dock påpekat att det krävs statligt mångmiljardstöd om det ska vara lönsamt att bygga ny kärnkraft.

– Det är en grundbult att staten går in och delar risken med oss, sade Desireé Comstedt, Vattenfalls chef för affärsutveckling inom kärnkraft, till SVT tidigare i år.

Aggressiv expansionsplan

EDF:s projekt beskrivs som en “aggressiv expansionsplan” i linje med president Macrons mål om ett strategiskt oberoende Europa.

Men den kommer med flera utmaningar.

Det franska jättebolaget beskrivs som ett företag med usel historisk som fått lära sig läxor “den hårda vägen”.

Dessutom har Vattenfall tidigare deklarerat att man har större intresse av små modulära reaktorer (SMR), snarare än de storskaliga byggen som EDF vill få grönt ljus för.

– På kommersiell grund så kommer det inte vara möjligt att bygga de storskaliga reaktorerna, ens på lång sikt. Med de små modulära skulle det kunna vara kommersiellt gångbart att bygga på lite längre sikt, men inte på kort och medellång sikt, sade Vattenfalls vd Anna Borg till Sveriges Radio för ett halvår sedan.

EDF: Vattenfall har svängt

Enligt Vakisasai Ramany har dock Vattenfall delvis ändrat sig. Han menar att företaget nu överväger andra alternativ.

– De kikar också på utsikterna för storskaliga reaktorer och jag tror att de har kommit till en mognadsnivå där de verkligen behöver titta på vilka möjligheter och risker som är relaterade till båda, säger EDF-chefen.

Den svenska regeringen utreder för närvarande möjligheten att bygga och investera i ny kärnkraft. Utredningen väntas bli klar i augusti.

Hittills har regeringen öppnat för statliga garantier på 400 miljarder kronor för ny kärnkraft.

LÄS MER: Tyskland planerar jättebygge till Sverige

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen