Frankrike planerar jättebygge – i Sverige

2024 06 07

Det statsägda franska företaget EDF har för avsikt att bygga ny storskalig kärnkraft i Sverige.

Det handlar om tredje generationens tryckvattenreaktorer, så kallade EPR-reaktorer, som redan lanserats i flera andra europeiska länder och som kostat flera hundra miljarder kronor att bygga.

Energijätten ska redan ha ingått samarbetsavtal med svenska bolag i frågan, rapporterar Dagens industri.

– Vi är för närvarande det enda bolaget i Europa som har byggt, håller på att bygga och har en seriös plan för att bygga reaktorer av tredje generationen, säger EDF-chefen Vakisasai Ramany till tidningen.

Vattenfall: staten måste betala miljarder

EDF har ett samarbetsavtal med Fortum på plats som avser att undersöka möjligheten att bygga ny kärnkraft.

Dessutom har man regelbunden kontakt med Vattenfall, som tidigare dock påpekat att det krävs statligt mångmiljardstöd om det ska vara lönsamt att bygga ny kärnkraft.

– Det är en grundbult att staten går in och delar risken med oss, sade Desireé Comstedt, Vattenfalls chef för affärsutveckling inom kärnkraft, till SVT tidigare i år.

Aggressiv expansionsplan

EDF:s projekt beskrivs som en “aggressiv expansionsplan” i linje med president Macrons mål om ett strategiskt oberoende Europa.

Men den kommer med flera utmaningar.

Det franska jättebolaget beskrivs som ett företag med usel historisk som fått lära sig läxor “den hårda vägen”.

Dessutom har Vattenfall tidigare deklarerat att man har större intresse av små modulära reaktorer (SMR), snarare än de storskaliga byggen som EDF vill få grönt ljus för.

– På kommersiell grund så kommer det inte vara möjligt att bygga de storskaliga reaktorerna, ens på lång sikt. Med de små modulära skulle det kunna vara kommersiellt gångbart att bygga på lite längre sikt, men inte på kort och medellång sikt, sade Vattenfalls vd Anna Borg till Sveriges Radio för ett halvår sedan.

EDF: Vattenfall har svängt

Enligt Vakisasai Ramany har dock Vattenfall delvis ändrat sig. Han menar att företaget nu överväger andra alternativ.

De kikar också på utsikterna för storskaliga reaktorer och jag tror att de har kommit till en mognadsnivå där de verkligen behöver titta på vilka möjligheter och risker som är relaterade till båda, säger EDF-chefen.

Den svenska regeringen utreder för närvarande möjligheten att bygga och investera i ny kärnkraft. Utredningen väntas bli klar i augusti.

Hittills har regeringen öppnat för statliga garantier på 400 miljarder kronor för ny kärnkraft.

LÄS MER: Tyskland planerar jättebygge till Sverige 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen