FRANKRIKE: Nytt land samarbetar med Ryssland – inlett gemensam operation

2024 05 17

Ryssland uppges ha fått en ny allierad.

Det hävdar Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin efter dagar av våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i det franskkontrollerade Nya Kaledonien.

Enligt ministern är våldsamheterna resultatet av en utländsk påverkansoperation.

Gérald Darmanin pekar ut två länder som ansvariga: Ryssland och Azerbajdzjan.

– Vi har upptäckt aktiviteter från Ryssland och Azerbajdzjan i Nya Kaledonien under flera veckor, till och med under flera månaders tid. De driver påståendet om att Frankrike är en kolonialistisk stat, säger utrikesministern.

Det här har hänt

Frankrike har utlyst undantagstillstånd i Nya Kaledonien efter att minst fyra personer dödats i våldsamma kravaller.

Kravallerna tog fart i måndags efter att det franska parlamentet godkändt en lag som ger rösträtt till franska medborgare som bott på Nya Kaledonien i minst tio år.

Beslutet har väckt stor ilska hos ursprungsbefolkningen som fruktar att deras inflytande kommer minska på grund av den nya lagen.

Demonstrationerna mot lagen övergick snabbt i rena våldsamheter. Demonstranter har plundrat butiker och satt eld på offentliga byggnader. Myndigheterna har svarat med att skicka in tungt beväpnade säkerhetsstyrkor.

Azerbajdzjan svarar

Azerbajdzjan dementerar att de ligger bakom protestvågen.

– I stället för att anklaga Azerbajdzjan borde Frankrikes inrikesminister fokusera på sitt lands misslyckade politik som leder till sådana protester, säger den azerbajdzjanska regimens talesperson Aykhan Hajizada, enligt Politico.

Relationen mellan Frankrike och Azerbajdzjan har nått en bottennivå de senaste åren. Frankrike har deklarerat sitt stöd, både militärt och politiskt, till Azerbajdzjans granne och historiska rival Armenien. Relationen försämrades ytterligare efter Azerbajdzjans invasion av den etniska armeniska regionen Nagorno-Karabach 2023.

Samtidigt som relationen med väst har försämrats har Azerbajdzjan närmat sig den ryska diktaturen.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Vladimir Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet och stärkt relationen med Azerbadjans diktator llhan Alijev.

Foto: VT resp F. Olivo

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen