FRANKRIKE: Nytt land samarbetar med Ryssland – inlett gemensam operation

2024 05 17

Ryssland uppges ha fått en ny allierad.

Det hävdar Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin efter dagar av våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i det franskkontrollerade Nya Kaledonien.

Enligt ministern är våldsamheterna resultatet av en utländsk påverkansoperation.

Gérald Darmanin pekar ut två länder som ansvariga: Ryssland och Azerbajdzjan.

– Vi har upptäckt aktiviteter från Ryssland och Azerbajdzjan i Nya Kaledonien under flera veckor, till och med under flera månaders tid. De driver påståendet om att Frankrike är en kolonialistisk stat, säger utrikesministern.

Det här har hänt

Frankrike har utlyst undantagstillstånd i Nya Kaledonien efter att minst fyra personer dödats i våldsamma kravaller.

Kravallerna tog fart i måndags efter att det franska parlamentet godkändt en lag som ger rösträtt till franska medborgare som bott på Nya Kaledonien i minst tio år.

Beslutet har väckt stor ilska hos ursprungsbefolkningen som fruktar att deras inflytande kommer minska på grund av den nya lagen.

Demonstrationerna mot lagen övergick snabbt i rena våldsamheter. Demonstranter har plundrat butiker och satt eld på offentliga byggnader. Myndigheterna har svarat med att skicka in tungt beväpnade säkerhetsstyrkor.

Azerbajdzjan svarar

Azerbajdzjan dementerar att de ligger bakom protestvågen.

– I stället för att anklaga Azerbajdzjan borde Frankrikes inrikesminister fokusera på sitt lands misslyckade politik som leder till sådana protester, säger den azerbajdzjanska regimens talesperson Aykhan Hajizada, enligt Politico.

Relationen mellan Frankrike och Azerbajdzjan har nått en bottennivå de senaste åren. Frankrike har deklarerat sitt stöd, både militärt och politiskt, till Azerbajdzjans granne och historiska rival Armenien. Relationen försämrades ytterligare efter Azerbajdzjans invasion av den etniska armeniska regionen Nagorno-Karabach 2023.

Samtidigt som relationen med väst har försämrats har Azerbajdzjan närmat sig den ryska diktaturen.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Vladimir Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet och stärkt relationen med Azerbadjans diktator llhan Alijev.

Foto: VT resp F. Olivo

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen