Främmande objekt över Östersjön – Nato har blixtagerat

2024 09 23

Under helgen har Nato blixtagerat för att mota bort främmande plan över Östersjön.

Minst fem ryska militärflygplan, utan färdplan eller aktiva transpondrar, tog sig friheten att flyga över havet.

Det bekräftade det lettiska flygplanet i helgen, rapporterar Newsweek under söndagen.

Planen ska ha identifierats både under fredagen och lördagen vilket fick Nato-operationen Baltic Air Policing att blixtagera.

Ökad säkerhetsrisk

Att flygplanen stängt av sina transpondrar innebär en ökad säkerhetsrisk för trafiken i luften.

Och enligt ukrainsk media har Ryssland satt metoden i system för att “testa Nato”.

– Ryska jetplan kommer regelbundet in i luftrummet ovanför Balitikum med transpondrar avstängda, vilket sannolikt kommer att testa Natostaternas reaktion, rapporterar Newsweek med hänvisning till The Kyiv Independent.

Lettland på alerten

Tyskland är ett av de Natoländer som ingår i Baltic Air Policing och som bidrog till att jaga iväg de ryska militärflygplanen.

Det tyska flygvapnet identifierade totalt fem plan: ett Sukhoi Su-35 och fyra Sukhoi Su-30MKI.

Incidenten är den senaste i raden av ett växande antal liknande möten mellan Nato och ryska flygplan som flyger över just Östersjön.

Natomedlemmen Lettland har sedan tidigare ökat övervakningen av luftrummet efter en incident tidigare i september då en drönare slog ned i samma land.

– Det här är en bekräftelse på att vi måste fortsätta arbetet som påbörjats för att stärka Lettlands östra gräns med luftförsvar, sade Lettlands försvarsminister Andris Sprūds till LSM vid tillfället.

Kravet: skjut ned dem

Litauen, ett annat Natoland i det känsliga området, har nyligen även krävt att alliansens medlemmar ska ges tillåtelse att skjuta ner ryska militära farkoster ovanför Östersjöområdet.

– Beslutskedjan på Nato-nivå måste förkortas så att våra stridsflygplan kan lyfta omedelbart och förstöra drönarna, sade Litauens försvarsminister Laurynas Kasčiūnas till radio- och tv-kanalen LRT häromveckan.

LÄS MER: Natoland kräver: öppna eld i Östersjöområdet

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen