Främmande objekt över Östersjön – Nato har blixtagerat

2024 09 23

Under helgen har Nato blixtagerat för att mota bort främmande plan över Östersjön.

Minst fem ryska militärflygplan, utan färdplan eller aktiva transpondrar, tog sig friheten att flyga över havet.

Det bekräftade det lettiska flygplanet i helgen, rapporterar Newsweek under söndagen.

Planen ska ha identifierats både under fredagen och lördagen vilket fick Nato-operationen Baltic Air Policing att blixtagera.

Ökad säkerhetsrisk

Att flygplanen stängt av sina transpondrar innebär en ökad säkerhetsrisk för trafiken i luften.

Och enligt ukrainsk media har Ryssland satt metoden i system för att “testa Nato”.

– Ryska jetplan kommer regelbundet in i luftrummet ovanför Balitikum med transpondrar avstängda, vilket sannolikt kommer att testa Natostaternas reaktion, rapporterar Newsweek med hänvisning till The Kyiv Independent.

Lettland på alerten

Tyskland är ett av de Natoländer som ingår i Baltic Air Policing och som bidrog till att jaga iväg de ryska militärflygplanen.

Det tyska flygvapnet identifierade totalt fem plan: ett Sukhoi Su-35 och fyra Sukhoi Su-30MKI.

Incidenten är den senaste i raden av ett växande antal liknande möten mellan Nato och ryska flygplan som flyger över just Östersjön.

Natomedlemmen Lettland har sedan tidigare ökat övervakningen av luftrummet efter en incident tidigare i september då en drönare slog ned i samma land.

– Det här är en bekräftelse på att vi måste fortsätta arbetet som påbörjats för att stärka Lettlands östra gräns med luftförsvar, sade Lettlands försvarsminister Andris Sprūds till LSM vid tillfället.

Kravet: skjut ned dem

Litauen, ett annat Natoland i det känsliga området, har nyligen även krävt att alliansens medlemmar ska ges tillåtelse att skjuta ner ryska militära farkoster ovanför Östersjöområdet.

– Beslutskedjan på Nato-nivå måste förkortas så att våra stridsflygplan kan lyfta omedelbart och förstöra drönarna, sade Litauens försvarsminister Laurynas Kasčiūnas  till radio- och tv-kanalen LRT häromveckan.

LÄS MER: Natoland kräver: öppna eld i Östersjöområdet

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock  inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen