FRAMGÅNG FÖR ERDOGAN: Sverige utvisar man till Turkiet

2022 12 03

Sverige utlämnar en man som är medlem i organisationen PKK till Turkiet.

Mannen sökte asyl i Sverige 2015 efter att ha fått en dom men fick då avslag på sin ansökan.

Han dömdes till fängelse i sex år och tio månader för att vara medlem i den terrorklassade organisationen PKK.

Efter att flyget från Stockholm landat i Turkiet fördes han till Istanbuls flygplatspolis och greps omedelbart, rapporterar turkiska medier.

Del av avtal

Utvisningen ska ha skett under fredagen och är en del av den kravställning som Turkiet riktat mot Sverige.

Turkiet har ett antal krav som Sverige ska uppfylla för att bli accepterade in i Nato av landet.

Att utlämna personer som har samröre med PKK är en del av det avtalet.

Politisk framgång

Utlämningen är en stor politisk framgång för Turkiets president Erdogan då det symboliserar att Sverige vill hålla sin del av avtalet.

Turkiets krav på Sverige och Finland handlar utöver utlämningarna om att “sluta finansiera terrorism” och lyfta vapensanktioner, uppger SVT.

Nu när Turkiet säger sig vara nöjda så frågar man sig om Sverige har vunnit något mer än ett medlemskap i Nato, säger Michael Sahlin, före detta ambassadör i Ankara.

Ska bli bättre

Ulf Kristersson (M) har tidigare uttryckt sin optimism om Sveriges inträde i Nato och understrukit vikten av ett svenskt medlemskap.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att samarbetet mellan Turkiet och Sverige kan bli bättre.

Om man tittar länder där det fungerar bra så bygger det oftast på ett nära samarbete polismyndigheter emellan. Det tror jag att det finns goda möjligheter att åstadkomma även i det här fallet, säger han.

Efter Rysslands invasion

Det var efter Rysslands invasion av Ukraina som Sveriges dåvarande regering beslutade sig för att ansöka om medlemskap i Nato.

Det var den 16 maj i år som beslutet fattades med brett stöd i riksdagen.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland (invitee), vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, uppger regeringen på sin hemsida.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen