Förvirring bland Sveriges bankkunder – hälften av alla har missförstått

2025 03 20

Historiskt är det en av de mest hektiska perioderna på bostadsmarknaderna under året – och startar ofta igång med ett lånelöfte från banken.

Men det är oväntat få som faktiskt vet vad det innebär.

Hela 40 procent, nästan hälften av svenskarna, har inte förstått innebörden av ett lånelöfte. Det visar en ny undersökning från SBAB.

– Att många inte vet vad ett lånelöfte innebär är bekymmersamt men att en så stor andel tror att de vet det – men i praktiken inte gör det – är kanske än mer oroväckande. Särskilt när det är en så avgörande faktor, att det är preliminärt, som de misstar sig på, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i en kommentar till siffrorna.

Många svarar fel

Enligt SBAB påstår sig 84 procent av svenskarna veta vad ett lånelöfte betyder. Men när de därefter presenteras med tre svarsalternativ är det bara drygt 70 procent som svarar rätt.

Siffrorna indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap om bostadsfinansiering bland kunderna, menar banken.

– Ett lånelöfte är en förhandsbedömning av din ekonomi. När du väl vunnit en budgivning behöver du kontakta banken innan du skriver kontrakt, så att de kan göra en uppdaterad bedömning av din ekonomi men också en bedömning av bostaden du vill köpa, säger Linda Hasselvik.

Tolkar fel

Lånelöftet är alltså en preliminär bedömning av lånekapaciteten. Ändå tolkar många det som en garanti för lån.

De som svarade fel på frågan i SBAB:s undersökning trodde att lånelöftet istället är ett besked om att lån kommer att beviljas inom en viss beloppsgräns, alternativt för köp av en specifik bostad.

Dessutom framhåller en majoritet av de tillfrågade att de inte vet hur länge lånelöftet gäller.

Föreslår namnbyte

Att begreppet “lånelöfte”, som idag är etablerat och bland annat används av Finansinspektionen, kan vara förvirrande då det i verkligheten inte är tal om ett löfte utan ett preliminärt besked.

– En lösning skulle kunna vara att byta namn. ”Preliminärt lånebesked” vore till exempel en mer korrekt benämning. Men det nuvarande begreppet ”lånelöfte” föredras av de tillfrågade, sannolikt för att det trots allt är så pass etablerat, säger Linda Hasselvik.

Den lösningen är det dock bara en av fyra som stödjer, enligt SBAB.

Foto A. Darmel

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen