Förvirring bland Sveriges bankkunder – hälften av alla har missförstått
2025 03 20
Suget efter nya bostäder ökar på våren.
Historiskt är det en av de mest hektiska perioderna på bostadsmarknaderna under året – och startar ofta igång med ett lånelöfte från banken.
Men det är oväntat få som faktiskt vet vad det innebär.
Hela 40 procent, nästan hälften av svenskarna, har inte förstått innebörden av ett lånelöfte. Det visar en ny undersökning från SBAB.
– Att många inte vet vad ett lånelöfte innebär är bekymmersamt men att en så stor andel tror att de vet det – men i praktiken inte gör det – är kanske än mer oroväckande. Särskilt när det är en så avgörande faktor, att det är preliminärt, som de misstar sig på, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i en kommentar till siffrorna.
Många svarar fel
Enligt SBAB påstår sig 84 procent av svenskarna veta vad ett lånelöfte betyder. Men när de därefter presenteras med tre svarsalternativ är det bara drygt 70 procent som svarar rätt.
Siffrorna indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap om bostadsfinansiering bland kunderna, menar banken.
– Ett lånelöfte är en förhandsbedömning av din ekonomi. När du väl vunnit en budgivning behöver du kontakta banken innan du skriver kontrakt, så att de kan göra en uppdaterad bedömning av din ekonomi men också en bedömning av bostaden du vill köpa, säger Linda Hasselvik.
Tolkar fel
Lånelöftet är alltså en preliminär bedömning av lånekapaciteten. Ändå tolkar många det som en garanti för lån.
De som svarade fel på frågan i SBAB:s undersökning trodde att lånelöftet istället är ett besked om att lån kommer att beviljas inom en viss beloppsgräns, alternativt för köp av en specifik bostad.
Dessutom framhåller en majoritet av de tillfrågade att de inte vet hur länge lånelöftet gäller.
Föreslår namnbyte
Att begreppet “lånelöfte”, som idag är etablerat och bland annat används av Finansinspektionen, kan vara förvirrande då det i verkligheten inte är tal om ett löfte utan ett preliminärt besked.
– En lösning skulle kunna vara att byta namn. ”Preliminärt lånebesked” vore till exempel en mer korrekt benämning. Men det nuvarande begreppet ”lånelöfte” föredras av de tillfrågade, sannolikt för att det trots allt är så pass etablerat, säger Linda Hasselvik.
Den lösningen är det dock bara en av fyra som stödjer, enligt SBAB.
Foto A. Darmel
Text: Redaktionen
