Förvirring bland Sveriges bankkunder – hälften av alla har missförstått

2025 03 20

Suget efter nya bostäder ökar på våren.

Historiskt är det en av de mest hektiska perioderna på bostadsmarknaderna under året – och startar ofta igång med ett lånelöfte från banken.

Men det är oväntat få som faktiskt vet vad det innebär.

Hela 40 procent, nästan hälften av svenskarna, har inte förstått innebörden av ett lånelöfte. Det visar en ny undersökning från SBAB.

– Att många inte vet vad ett lånelöfte innebär är bekymmersamt men att en så stor andel tror att de vet det – men i praktiken inte gör det – är kanske än mer oroväckande. Särskilt när det är en så avgörande faktor, att det är preliminärt, som de misstar sig på, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i en kommentar till siffrorna.

Många svarar fel

Enligt SBAB påstår sig 84 procent av svenskarna veta vad ett lånelöfte betyder. Men när de därefter presenteras med tre svarsalternativ är det bara drygt 70 procent som svarar rätt.

Siffrorna indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap om bostadsfinansiering bland kunderna, menar banken.

– Ett lånelöfte är en förhandsbedömning av din ekonomi. När du väl vunnit en budgivning behöver du kontakta banken innan du skriver kontrakt, så att de kan göra en uppdaterad bedömning av din ekonomi men också en bedömning av bostaden du vill köpa, säger Linda Hasselvik.

Tolkar fel

Lånelöftet är alltså en preliminär bedömning av lånekapaciteten. Ändå tolkar många det som en garanti för lån.

De som svarade fel på frågan i SBAB:s undersökning trodde att lånelöftet istället är ett besked om att lån kommer att beviljas inom en viss beloppsgräns, alternativt för köp av en specifik bostad.

Dessutom framhåller en majoritet av de tillfrågade att de inte vet hur länge lånelöftet gäller.

Föreslår namnbyte

Att begreppet “lånelöfte”, som idag är etablerat och bland annat används av Finansinspektionen, kan vara förvirrande då det i verkligheten inte är tal om ett löfte utan ett preliminärt besked.

– En lösning skulle kunna vara att byta namn. ”Preliminärt lånebesked” vore till exempel en mer korrekt benämning. Men det nuvarande begreppet ”lånelöfte” föredras av de tillfrågade, sannolikt för att det trots allt är så pass etablerat, säger Linda Hasselvik.

Den lösningen är det dock bara en av fyra som stödjer, enligt SBAB.

Foto A. Darmel

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen