Förvirring bland Sveriges bankkunder – hälften av alla har missförstått

2025 03 20

Suget efter nya bostäder ökar på våren.

Historiskt är det en av de mest hektiska perioderna på bostadsmarknaderna under året – och startar ofta igång med ett lånelöfte från banken.

Men det är oväntat få som faktiskt vet vad det innebär.

Hela 40 procent, nästan hälften av svenskarna, har inte förstått innebörden av ett lånelöfte. Det visar en ny undersökning från SBAB.

– Att många inte vet vad ett lånelöfte innebär är bekymmersamt men att en så stor andel tror att de vet det – men i praktiken inte gör det – är kanske än mer oroväckande. Särskilt när det är en så avgörande faktor, att det är preliminärt, som de misstar sig på, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i en kommentar till siffrorna.

Många svarar fel

Enligt SBAB påstår sig 84 procent av svenskarna veta vad ett lånelöfte betyder. Men när de därefter presenteras med tre svarsalternativ är det bara drygt 70 procent som svarar rätt.

Siffrorna indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap om bostadsfinansiering bland kunderna, menar banken.

– Ett lånelöfte är en förhandsbedömning av din ekonomi. När du väl vunnit en budgivning behöver du kontakta banken innan du skriver kontrakt, så att de kan göra en uppdaterad bedömning av din ekonomi men också en bedömning av bostaden du vill köpa, säger Linda Hasselvik.

Tolkar fel

Lånelöftet är alltså en preliminär bedömning av lånekapaciteten. Ändå tolkar många det som en garanti för lån.

De som svarade fel på frågan i SBAB:s undersökning trodde att lånelöftet istället är ett besked om att lån kommer att beviljas inom en viss beloppsgräns, alternativt för köp av en specifik bostad.

Dessutom framhåller en majoritet av de tillfrågade att de inte vet hur länge lånelöftet gäller.

Föreslår namnbyte

Att begreppet “lånelöfte”, som idag är etablerat och bland annat används av Finansinspektionen, kan vara förvirrande då det i verkligheten inte är tal om ett löfte utan ett preliminärt besked.

– En lösning skulle kunna vara att byta namn. ”Preliminärt lånebesked” vore till exempel en mer korrekt benämning. Men det nuvarande begreppet ”lånelöfte” föredras av de tillfrågade, sannolikt för att det trots allt är så pass etablerat, säger Linda Hasselvik.

Den lösningen är det dock bara en av fyra som stödjer, enligt SBAB.

Foto A. Darmel

Text: Redaktionen

“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen