FÖRSVARSMAKTEN: Ny konfliktzon har öppnats – Sverige agerar

2023 12 01

Tillsammans med nio andra länder från försvarssamarbetet JEF, Joint Expeditionary Force, kommer Marinen medverka i att stärka den militära närvaron i Östersjön och Nordatlanten.

Beslutet har fattats efter den senaste tidens skador som upptäckts på kablar och ledningar i Östersjön – bland annat har en svensk-estnisk telekommunikationskabel och en finsk gasledning skadats.  

Den svensk-estniska undervattensledningen uppges ha skadats vid ungefär samma tidpunkt som den finska gasledningen. 

Flera experter och bedömare har flaggat för att Ryssland sannolikt har ett finger med i spelet. Kina har även pekats ut som en potentiell aktör.

”Ingen slump”

Enligt Försvarsmakten är det ingen slump att undervattensinfrastruktur har präglats av flertalet sabotage det senaste året.

– 95 procent av internettrafiken går via undervattenskablar. Dessutom finns där gasledningar och elkablar som är vitala för att det västerländska samhället ska fungera såväl i vardagen, som i kris eller krig, framhåller myndigheten i ett uttalande.  

Ny konfliktzon

Försvarsmakten drar en slutsats av den senaste tiden sabotage.

Havsbotten har blivit en ny konfliktzon som fienden kan utnyttja.

Nu står Sverige och dess allierade inför en svår utmaning.

Efter kalla krigets slut  byggdes mängder med kommunikationskablar och gasledningar utan något ordentligt skydd i åtanke.

Mycket av infrastrukturen under vattnet är därför svår att bevaka.

–  Undervattensstriden har klara fördelar genom att den just genomförs med dolt uppträdande och möjliggör verksamhet och underrättelseinhämtning med låg risk för upptäckt jämfört med liknande verksamhet genomförd med ytfartyg eller luftfarkoster.

– Vattnet är svårgenomträngligt, ubåtar och obemannade undervattensfarkoster har möjlighet att operera dolt vilket också innebär att motståndaren kan det, förklarar kommendör Paula Wallenburg, som är chef för Första ubåtsflottiljen och väl bekant med miljön under ytan.

Stort område 

Undervattenskablarna och ledningarna sträcker sig över ett enormt område, vilket är ytterligare en utmaning för den svenska marinen.

– Med tanke på att undervattensinfrastrukturen löper över långa sträckor är det omöjligt att hela tiden ha kontroll på varje meter. Sedan löper kablarna över såväl olika länders territorialhav, ekonomiska zon och internationellt vatten, som alla har olika legala regler, ibland förlegade, över vad vi får göra som stat, säger Marinchef Ewa Skoog Haslum.

Inte ensamma

Den svenska marina närvaron till sjöss har ökat betydligt de senaste åren. De nästkommande tio åren ska marinens kapacitet stärkas ytterligare.

Sverige bedriver även ett omfattande samarbete med flera länder.

Tillsammans med Natos marina styrkor övervaka den svenska marinen Östersjön och övriga omgivande vattenområden. 

– Även om Sverige i skrivande stund ännu inte är Natomedlem så är vi med som partner i det pågående samarbetet. Vid varje sabotageförsök har Nato förstärkt sin närvaro i Östersjön, understryker Försvarsmakten.

När Sverige släpps in i försvarsalliansen kommer samarbetet att stärkas ytterligare.

–  Som alliansmedlem kommer vi att båda kunna dela med oss, men även själva få tillgång till mer underrättelseinformation och på så sätt jobba proaktivt och mer effektivt. Men det står helt klart att såväl vi, Nato som andra länder tar frågan på stort allvar, säger Marinchef Ewa Skoog Haslum.

Foto: Örjan Wallers Försvarsmakten

Text: Redaktionen