Första debatten inför USA-valet nära

2023 08 17

Nu drar Republikanernas primärvalskampanj igång på allvar.

En lång rad kandidater i USA:s högerparti Republikanerna har meddelat att de ställer upp i presidentvalet som sker tisdagen den 5 november 2024.

Intrasslad

Den första stora bataljen utgörs av primärvalen där respektive parti ska utse vem som ska nomineras som partiets kandidat.

Inom Demokraterna väntas Joe Biden vinna enkelt och den stora frågan är i stället hur det går inom Republikanerna där Donald Trump leder stort – men samtidigt är intrasslad i en mängd rättegångar.

Krav för att delta

På onsdag kväll den 23 augusti amerikansk tid äger den första TV-debatten rum mellan Republikanernas kandidater.

– För att kvalificera sig till debatten kräver Republikanska Nationella Kommittén att kandidaterna får minst 1 procent i flera olika mätningar, uppger Politico.

Dessutom krävs 40 000 pengagivare, så kallade donatorer.

Därutöver behöver kandidaterna även signera ett löfte om att stödja partiets slutliga kandidat.

Här är kandidaterna som bedöms vara kvalificerade så här långt enligt kandidaternas egna kampanjer.

Ron DeSantis

Floridas guvernör Ron DeSantis som ligger två i nästan alla mätningar kvalar lätt in till debatten.

Hans kampanj uppger även att han har signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

DeSantis har på sistone dock tappat i många mätningar och kampanjen har tvingats dra ner sin budget,

Nikki Haley

Den tidigare South Carolinaguvernören och FN-ambassadören Nikki Haley är den enda kvinnan som uppfyller kraven att delta i första debatten.

Hon driver en professionell och målinriktad kampanj men har ännu inte lyft nämnvärt i mätningarna.

Hon riktar sparsam och indirekt kritik mot Trump

Doug Burgum

North Dakotaguvernören Doug Burgum har meddelat att han kvalificerar för debatten.

– Guvernören ser fram emot att berätta om sitt fokus för ekonomin, energin och säkerhetspolitiken.

Det säger hans talesman.

Tim Scott

South Carolinasenatorn Tim Scott har både kvalificerat för debatten och undertecknat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

– Republikanerna är redo för ett konservativt ledarskap med ryggrad som kommer att krossa kartellerna, stå upp mot Kina och försvara det USA vi alla älskar, säger han till Politico.

Vivek Ramaswamy

38-åriga entreprenören Vivek Ramaswamy var den första som kvalificerade för debatten då han var den första som meddelade att han undertecknat kravet.

Chris Christie och Mike Pence

Två av de mest namnkunniga kandidaterna – före detta New Jerseyguvernören Chris Christie och tidigare vicepresidenten Mike Pence klarar kravet för opinionsmätningarna.

Men de har ännu inte signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

Emellertid uppger deras kampanjer att de kommer att signera kravet.

Donald Trump

I solklar ledning i mätningarna återfinns Donald Trump som emellertid framhållit att han inte har något behov av att delta i debatten och att han inte vill skriva under kravet.

Samtidigt har betonat att han kommer att delta i debatten vilket skapar viss förvirring.

Osäkerheten kring Trumps debattnärvaro väntas få stort fokus dagarna inför debatten.

Foto: K Sikkema

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen