Första debatten inför USA-valet nära

2023 08 17

Nu drar Republikanernas primärvalskampanj igång på allvar.

En lång rad kandidater i USA:s högerparti Republikanerna har meddelat att de ställer upp i presidentvalet som sker tisdagen den 5 november 2024.

Intrasslad

Den första stora bataljen utgörs av primärvalen där respektive parti ska utse vem som ska nomineras som partiets kandidat.

Inom Demokraterna väntas Joe Biden vinna enkelt och den stora frågan är i stället hur det går inom Republikanerna där Donald Trump leder stort – men samtidigt är intrasslad i en mängd rättegångar.

Krav för att delta

På onsdag kväll den 23 augusti amerikansk tid äger den första TV-debatten rum mellan Republikanernas kandidater.

– För att kvalificera sig till debatten kräver Republikanska Nationella Kommittén att kandidaterna får minst 1 procent i flera olika mätningar, uppger Politico.

Dessutom krävs 40 000 pengagivare, så kallade donatorer.

Därutöver behöver kandidaterna även signera ett löfte om att stödja partiets slutliga kandidat.

Här är kandidaterna som bedöms vara kvalificerade så här långt enligt kandidaternas egna kampanjer.

Ron DeSantis

Floridas guvernör Ron DeSantis som ligger två i nästan alla mätningar kvalar lätt in till debatten.

Hans kampanj uppger även att han har signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

DeSantis har på sistone dock tappat i många mätningar och kampanjen har tvingats dra ner sin budget,

Nikki Haley

Den tidigare South Carolinaguvernören och FN-ambassadören Nikki Haley är den enda kvinnan som uppfyller kraven att delta i första debatten.

Hon driver en professionell och målinriktad kampanj men har ännu inte lyft nämnvärt i mätningarna.

Hon riktar sparsam och indirekt kritik mot Trump

Doug Burgum

North Dakotaguvernören Doug Burgum har meddelat att han kvalificerar för debatten.

– Guvernören ser fram emot att berätta om sitt fokus för ekonomin, energin och säkerhetspolitiken.

Det säger hans talesman.

Tim Scott

South Carolinasenatorn Tim Scott har både kvalificerat för debatten och undertecknat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

– Republikanerna är redo för ett konservativt ledarskap med ryggrad som kommer att krossa kartellerna, stå upp mot Kina och försvara det USA vi alla älskar, säger han till Politico.

Vivek Ramaswamy

38-åriga entreprenören Vivek Ramaswamy var den första som kvalificerade för debatten då han var den första som meddelade att han undertecknat kravet.

Chris Christie och Mike Pence

Två av de mest namnkunniga kandidaterna – före detta New Jerseyguvernören Chris Christie och tidigare vicepresidenten Mike Pence klarar kravet för opinionsmätningarna.

Men de har ännu inte signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

Emellertid uppger deras kampanjer att de kommer att signera kravet.

Donald Trump

I solklar ledning i mätningarna återfinns Donald Trump som emellertid framhållit att han inte har något behov av att delta i debatten och att han inte vill skriva under kravet.

Samtidigt har betonat att han kommer att delta i debatten vilket skapar viss förvirring.

Osäkerheten kring Trumps debattnärvaro väntas få stort fokus dagarna inför debatten.

Foto: K Sikkema

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen