Första debatten inför USA-valet nära

2023 08 17

Nu drar Republikanernas primärvalskampanj igång på allvar.

En lång rad kandidater i USA:s högerparti Republikanerna har meddelat att de ställer upp i presidentvalet som sker tisdagen den 5 november 2024.

Intrasslad

Den första stora bataljen utgörs av primärvalen där respektive parti ska utse vem som ska nomineras som partiets kandidat.

Inom Demokraterna väntas Joe Biden vinna enkelt och den stora frågan är i stället hur det går inom Republikanerna där Donald Trump leder stort – men samtidigt är intrasslad i en mängd rättegångar.

Krav för att delta

På onsdag kväll den 23 augusti amerikansk tid äger den första TV-debatten rum mellan Republikanernas kandidater.

– För att kvalificera sig till debatten kräver Republikanska Nationella Kommittén att kandidaterna får minst 1 procent i flera olika mätningar, uppger Politico.

Dessutom krävs 40 000 pengagivare, så kallade donatorer.

Därutöver behöver kandidaterna även signera ett löfte om att stödja partiets slutliga kandidat.

Här är kandidaterna som bedöms vara kvalificerade så här långt enligt kandidaternas egna kampanjer.

Ron DeSantis

Floridas guvernör Ron DeSantis som ligger två i nästan alla mätningar kvalar lätt in till debatten.

Hans kampanj uppger även att han har signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

DeSantis har på sistone dock tappat i många mätningar och kampanjen har tvingats dra ner sin budget,

Nikki Haley

Den tidigare South Carolinaguvernören och FN-ambassadören Nikki Haley är den enda kvinnan som uppfyller kraven att delta i första debatten.

Hon driver en professionell och målinriktad kampanj men har ännu inte lyft nämnvärt i mätningarna.

Hon riktar sparsam och indirekt kritik mot Trump

Doug Burgum

North Dakotaguvernören Doug Burgum har meddelat att han kvalificerar för debatten.

– Guvernören ser fram emot att berätta om sitt fokus för ekonomin, energin och säkerhetspolitiken.

Det säger hans talesman.

Tim Scott

South Carolinasenatorn Tim Scott har både kvalificerat för debatten och undertecknat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

– Republikanerna är redo för ett konservativt ledarskap med ryggrad som kommer att krossa kartellerna, stå upp mot Kina och försvara det USA vi alla älskar, säger han till Politico.

Vivek Ramaswamy

38-åriga entreprenören Vivek Ramaswamy var den första som kvalificerade för debatten då han var den första som meddelade att han undertecknat kravet.

Chris Christie och Mike Pence

Två av de mest namnkunniga kandidaterna – före detta New Jerseyguvernören Chris Christie och tidigare vicepresidenten Mike Pence klarar kravet för opinionsmätningarna.

Men de har ännu inte signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

Emellertid uppger deras kampanjer att de kommer att signera kravet.

Donald Trump

I solklar ledning i mätningarna återfinns Donald Trump som emellertid framhållit att han inte har något behov av att delta i debatten och att han inte vill skriva under kravet.

Samtidigt har betonat att han kommer att delta i debatten vilket skapar viss förvirring.

Osäkerheten kring Trumps debattnärvaro väntas få stort fokus dagarna inför debatten.

Foto: K Sikkema

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

– Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD.

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark.

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen