Första debatten inför USA-valet nära

2023 08 17

Nu drar Republikanernas primärvalskampanj igång på allvar.

En lång rad kandidater i USA:s högerparti Republikanerna har meddelat att de ställer upp i presidentvalet som sker tisdagen den 5 november 2024.

Intrasslad

Den första stora bataljen utgörs av primärvalen där respektive parti ska utse vem som ska nomineras som partiets kandidat.

Inom Demokraterna väntas Joe Biden vinna enkelt och den stora frågan är i stället hur det går inom Republikanerna där Donald Trump leder stort – men samtidigt är intrasslad i en mängd rättegångar.

Krav för att delta

På onsdag kväll den 23 augusti amerikansk tid äger den första TV-debatten rum mellan Republikanernas kandidater.

– För att kvalificera sig till debatten kräver Republikanska Nationella Kommittén att kandidaterna får minst 1 procent i flera olika mätningar, uppger Politico.

Dessutom krävs 40 000 pengagivare, så kallade donatorer.

Därutöver behöver kandidaterna även signera ett löfte om att stödja partiets slutliga kandidat.

Här är kandidaterna som bedöms vara kvalificerade så här långt enligt kandidaternas egna kampanjer.

Ron DeSantis

Floridas guvernör Ron DeSantis som ligger två i nästan alla mätningar kvalar lätt in till debatten.

Hans kampanj uppger även att han har signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

DeSantis har på sistone dock tappat i många mätningar och kampanjen har tvingats dra ner sin budget,

Nikki Haley

Den tidigare South Carolinaguvernören och FN-ambassadören Nikki Haley är den enda kvinnan som uppfyller kraven att delta i första debatten.

Hon driver en professionell och målinriktad kampanj men har ännu inte lyft nämnvärt i mätningarna.

Hon riktar sparsam och indirekt kritik mot Trump

Doug Burgum

North Dakotaguvernören Doug Burgum har meddelat att han kvalificerar för debatten.

– Guvernören ser fram emot att berätta om sitt fokus för ekonomin, energin och säkerhetspolitiken.

Det säger hans talesman.

Tim Scott

South Carolinasenatorn Tim Scott har både kvalificerat för debatten och undertecknat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

– Republikanerna är redo för ett konservativt ledarskap med ryggrad som kommer att krossa kartellerna, stå upp mot Kina och försvara det USA vi alla älskar, säger han till Politico.

Vivek Ramaswamy

38-åriga entreprenören Vivek Ramaswamy var den första som kvalificerade för debatten då han var den första som meddelade att han undertecknat kravet.

Chris Christie och Mike Pence

Två av de mest namnkunniga kandidaterna – före detta New Jerseyguvernören Chris Christie och tidigare vicepresidenten Mike Pence klarar kravet för opinionsmätningarna.

Men de har ännu inte signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

Emellertid uppger deras kampanjer att de kommer att signera kravet.

Donald Trump

I solklar ledning i mätningarna återfinns Donald Trump som emellertid framhållit att han inte har något behov av att delta i debatten och att han inte vill skriva under kravet.

Samtidigt har betonat att han kommer att delta i debatten vilket skapar viss förvirring.

Osäkerheten kring Trumps debattnärvaro väntas få stort fokus dagarna inför debatten.

Foto: K Sikkema

Text: Redaktionen


29nov2025

JUST NU: Släpp inte in dem – Svenska kyrkan går ut med skarp uppmaning

2025 11 29

Svenska kyrkan går ut med en uppmaning till alla sina församlingar.

Församlingarna uppmanas att inte välkomna en grupp med nunnor, som är på besök i Sverige.

Nunnorna är hemmahörande i ett kloster i Belarus huvudstad Minsk.

Svenska kyrkan menar att de samarbetar med den ryska staten, och tar därför avstånd från deras arbete.

– De stödjer den ryska regimen indirekt och vi vill inte medverka det, säger Svenska kyrkans chef för civil beredskap, Lisa-Gun Bernerstedt, till SR.

Var på besök förra veckan

Redan i förra veckan var nunnorna från Minsk på besök i Tibble kyrka i Täby.

Där sålde de hantverksprodukter.

Syftet med försäljningen är att samla inte pengar till behövande och äldre, framhåller klostret och förnekar att man på något sätt stödjer den ryska regimen, rapporterar radiokanalen.

Men Svenska kyrkan tror inte på den versionen.

– Det vi inte vill är att de ska få den här plattformen. Man söker sig ofta till sammanhang som vi inte vill att den ryska regimen ska ha tillgång till på något sätt, säger Lisa-Gun Bernerstedt.

Ryska kyrkor i Sverige

Ryssland är känt för att utföra olika former av spionage och hybridkrigsföring i Europa, så också i Sverige.

Den senaste tiden har exempelvis en rysk-ortodox kyrka, som byggts nära Västerås flygplats, väckt stor uppståndelse.

Anledningen är kyrkans nära band till den ryska staten.

Kommunstyrelsen vill att regeringen ska ta över fastigheten och tvinga församlingen att flytta.

– Säkerhetsläget är ett annat och det finns militära ändamål som måste skyddas, säger Staffan Jansson (S) som är ordförande i kommunstyrelsen i Västerås, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Fakta Svenska kyrkan

- Svenska kyrkan har drygt 5,4 miljoner medlemmar.

- Kyrkan är indelad i 13 stift.

- I stiften finns 1 271 församlingar i Sverige och 26 församlingar utomlands.

- Svenska kyrkan har 3 400 invigda kyrkor, varav 2 951 var skyddade enligt kulturmiljölagen. 

- Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet.

- Tillsammans med andra arbetar Act Svenska kyrkan långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor och agerar snabbt vid katastrofer.

Källa: Svenska kyrkan

LÄS MER: Ukraina vägrar – beskedet till Trump och Putin

Foto: Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen


29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen