Försökte pressa KD-riksdagsledamot att ändra sin politik

2021 09 01

– Det är absurt att Kina försöker påverka interna, demokratiska processer i Sverige.

Det säger den kristdemokratiska riksdagsledamoten Hampus Hagman till SVT. Han är en av allt fler politiker och journalister som drabbats av aggressiva och hotfulla påtryckningar från diktaturen Kina.

Hampus Hagman (KD) lade ett förslag i riksdagen om Sveriges och EU:s handelsförbindelser med Taiwan varpå Kinas ambassad genast hörde av sig och kallade hans motion för en ”allvarlig politisk provokation”.

Obehagliga hot

–Jag stod för de motionerna och det var inte något snack om att dra tillbaka dem eller något sådant, säger Hampus Hagman till SVT. Han struntade i att svara på diktaturens påtryckning.

En ny rapport från tankesmedjan Frivärld visar att Kina vid många tillfällen framfört obehagliga hot mot svenska politiker och journalister

Bör vara oroliga

– Regeringen bör aktivt följa upp hur Kina försöker påverka svensk demokrati. Man måste se de här mejlen i kontext med andra händelser. Vi behöver vara oroliga för den långsiktiga effekten, säger journalisten Patrik Oksanen som är en av rapportförfattarna.

ANALYS

Kina är en brutal diktatur – en liten klick runt diktatorn XI Jinping nekar 1,4 miljarder människor demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Som om inte det vore nog tar Kina sig nu allt större friheter att även attackera omvärlden. Det är minst sagt skrämmande.

För att få uppnå maximal effektivitet är det viktigt att EU samordnar sig när det gäller att markera mot Kina att diktaturens skrämseltaktik inte accepteras. Pengaspråket är ett språk som diktatorn förstår.

Foto: Sveriges Riksdag

[yop_poll id="563"]

Oväntat larm om svenska Visakort

2025 11 02

Nu kommer en varning om svenska Visakort.

Säkerheten är av avgörande vikt när det gäller Visakort och andra betalkort.

Nu kommer larm om att svenska betalkort är extra eftertraktade – på illegala marknader.

Svenska betalkort eftertraktade

Svenska Visakort och andra betalkort är bland de mest eftertraktade i Europa på digitala marknadsplatser där kortuppgifter säljs.

Ett stulet svenskt betalkort kostar i snitt ungefär 8,74 euro, vilket motsvarar cirka 95 kronor, på marknadsplatser på dark web, rapporterar NordVPN.

Svenska stulna betalkort är dyrare än genomsnittet i Europa, uppger företaget.

På dark webs marknadsplatser kan man köpa stulna kortuppgifter, inklusive korthållarens namn, adress och e-post.

– På större marknadsplatser säljs stulna kort ofta för låga summor och kan bli liggande aktiva under lång tid, säger NordVPN:s cybersäkerhetsexpert Adrianus Warmenhoven i ett uttalande.

– För en relativt liten kostnad får kriminella tillgång till betalningsuppgifter som enkelt kan användas för bedrägerier, kontokapningar och obehöriga transaktioner, varnar han.

LÄS OCKSÅ: Nytt betalsätt i Sverige - hyllas stort

Gör så här för att skydda dig

Priset för ett svenskt betalkort har ökat med hela 42 procent på två år, vilket visar att de svenska kortuppgifterna är extra eftertraktade.

– Tillgång, efterfrågan och strikta regleringar avgör priset. Kort från länder med låg tillgång och starka bedrägerikontroller är dyrare, medan marknader med stort utbud pressar priserna och gör stulna kort lättare att omsätta, säger Adrianus Warmenhoven.

NordVPN uppmanar människor att vidta flera åtgärder för att stärka sin digitala säkerhet och skydda sina kortuppgifter.

Man uppmanas bland annat att hålla koll på sina konton och regelbundet gå igenom bank- och korttransaktioner, samt aktivera aviseringar i realtid.

Dessutom är det viktigt att använda starka och unika lösenord, och man bör även undvika att spara lösenord i webbläsaren.

Andra tips är att aktivera multifaktorautentisering samt att använda verktyg som varnar för om ens personliga uppgifter (exempelvis e-post) dyker upp på dark web.

LÄS OCKSÅ: Stor förändring för kortköp - gäller hela Sverige

Foto: CardMaprNl

Text: Redaktionen

JUST NU: Nordkoreaner i Ukraina vädjar

2025 11 02

Nordkoreanska krigsfångar i Ukraina kommer nu med en vädjan.

Diktaturen Nordkorea har skickat stridande soldater till Putins krig i Ukraina.

Några av dem har tagits som krigsfångar av den ukrainska militären.

Nu riktar nordkoreanerna en vädjan – till Sydkorea.

Vädjar till Sydkorea

Två nordkoreanska krigsfångar i Ukraina vädjar om att få bo i Sydkorea, rapporterar Kyiv Post.

Vädjan har framförts i samband med att den sydkoreanska människorättsorganisationen Gyeore-eol Nation United har spelat in en dokumentärfilm där nordkoreanerna har intervjuats.

– De vädjade till intervjuaren att lova att hon skulle återvända för att ta med dem till söder, säger Jang Se-yul, chef för organisationen och själv nordkoreansk avhoppare, enligt tidningen.

– Vi visade dem videomeddelanden och brev från nordkoreanska avhoppare för att ge dem hopp, tillägger Jang Se-yul.

Den nordkoreanska regimen har uppmanat sina soldater att hellre ta livet av sig än att låta sig tas som krigsfångar.

LÄS OCKSÅ: Militär hotar Ryssland med omfattande "blackout"

”Skulle vara dödsdom”

Enligt Sydkorea skulle det ”i princip vara en dödsdom” att skicka tillbaka soldaterna till Nordkorea.

De nordkoreanska krigsfångarna har vittnat om att de har sett sina kamrater ta livet av sig med hjälp av granater när de blivit skadade, uppger den sydkoreanska politikern Yu Yong-weon, som har träffat fångarna.

Sydkorea ser alla koreaner som medborgare – även de som kommer från Nordkorea, enligt tidningen. Därför har nordkoreaner möjlighet att hoppa av till syd.

2 000 döda

Nordkoreas diktator Kim Jong-un skickade runt 10 000 soldater till Putins krig under 2024, vilket var ett sätt för regimen att stärka sina band till Ryssland.

Runt 2 000 av de nordkoreanska soldaterna tros ha dött i strid.

Diktatorn Kim Jong-un har träffat anhöriga till dödade soldater och sagt sig känna medlidande.

Men den nordkoreanska regimen tolererar alltså inte soldater som tagits som krigsfångar, vilket är ett av skälen till att nordkoreanska krigsfångar vädjar om att få komma till Sydkorea.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Foto: M Brändli

Text: Redaktionen