FÖRSLAGET: Nordisk union – inte hänt på 500 år

2025 01 13

Allt fler röster höjs nu för en ny union bestående av de nordiska länderna.

Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island i en gemensam allians.

Det är en idé som funnits under en längre tid, men som nu samlar fler anhängare i kölvattnet av dramat om Grönland efter att USA:s tillträdande president Donald Trump inte gjort någon hemlighet av att han vill ta kontroll över ön.

En av dem nu som lyfter frågan är den den brittisk-danska journalisten Michael Booth.

– Ring Oslo, Stockholm och Helsingfors och etablera Nordiska unionen, framhåller han i en debattartikel i Politiken.

– Föreställ dig att de nordiska länderna gick samman i en verklig union. Både i förhållande till EU och BRICS-länderna skulle det vara bättre organiserat, disciplinerat och sammanhållet.

Experten: "Diskussion inledd"

Förslaget diskuteras flitigt i olika forum på nätet.

Och enligt Hans Mouritzen, senior forskare i utrikespolitik och diplomati vid det danska institutet för internationella studier (DIIS), är frågan mer aktuell än någonsin.

Han kallar förslaget för en “uppfinningsrik” idé, även om han själv inte tror på den i praktiken.

– Men det här vittnar om att en diskussion har inletts, säger Hans Mouritzen till danska TV2.

Stora problemet

Det största hindret mot en nordisk union skulle enligt experten vara att skydda ett enormt område utan en tillräcklig befolkningstäthet för att backa upp det.

Med andra ord skulle inte den norska oljan vara det stora problemet, som var den främsta anledningen till att norrmännen valde bort EU både 1972 och 1994.

Dessutom saknas en “ledarhund”.

– Det är svårt att komma överens om allt när man har flera länder som är ungefär lika stora, säger Hans Mourtizen.

Är osannolikt

Men om det osannolika skulle ske kan Hans Mouritzen helt klart föreställa sig att det nordiska förbundet skulle bli en aktör att räkna med internationellt.

Forskaren menar också att Nederländerna i så fall borde erbjudas medlemskap, men däremot inte de baltiska staterna.

– De har för många hang-ups i förhållande till Ryssland.

Den senaste formella nordiska unionen som existerade var Kalmarunionen som bildades 1397. Den upplöstes 1523.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen