FÖRSLAGET: Nordisk union – inte hänt på 500 år

2025 01 13

Allt fler röster höjs nu för en ny union bestående av de nordiska länderna.

Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island i en gemensam allians.

Det är en idé som funnits under en längre tid, men som nu samlar fler anhängare i kölvattnet av dramat om Grönland efter att USA:s tillträdande president Donald Trump inte gjort någon hemlighet av att han vill ta kontroll över ön.

En av dem nu som lyfter frågan är den den brittisk-danska journalisten Michael Booth.

– Ring Oslo, Stockholm och Helsingfors och etablera Nordiska unionen, framhåller han i en debattartikel i Politiken.

– Föreställ dig att de nordiska länderna gick samman i en verklig union. Både i förhållande till EU och BRICS-länderna skulle det vara bättre organiserat, disciplinerat och sammanhållet.

Experten: "Diskussion inledd"

Förslaget diskuteras flitigt i olika forum på nätet.

Och enligt Hans Mouritzen, senior forskare i utrikespolitik och diplomati vid det danska institutet för internationella studier (DIIS), är frågan mer aktuell än någonsin.

Han kallar förslaget för en “uppfinningsrik” idé, även om han själv inte tror på den i praktiken.

– Men det här vittnar om att en diskussion har inletts, säger Hans Mouritzen till danska TV2.

Stora problemet

Det största hindret mot en nordisk union skulle enligt experten vara att skydda ett enormt område utan en tillräcklig befolkningstäthet för att backa upp det.

Med andra ord skulle inte den norska oljan vara det stora problemet, som var den främsta anledningen till att norrmännen valde bort EU både 1972 och 1994.

Dessutom saknas en “ledarhund”.

– Det är svårt att komma överens om allt när man har flera länder som är ungefär lika stora, säger Hans Mourtizen.

Är osannolikt

Men om det osannolika skulle ske kan Hans Mouritzen helt klart föreställa sig att det nordiska förbundet skulle bli en aktör att räkna med internationellt.

Forskaren menar också att Nederländerna i så fall borde erbjudas medlemskap, men däremot inte de baltiska staterna.

– De har för många hang-ups i förhållande till Ryssland.

Den senaste formella nordiska unionen som existerade var Kalmarunionen som bildades 1397. Den upplöstes 1523.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen