FORSKNING: Upptäckt vid matstudie – kopplas till 32 sjukdomar

2024 03 31

En stor ny studie understryker riskerna med så kallad ultraprocessad mat.

Riskerna med olika former av ultraprocessad mat, vilket bland annat kan handla om chips, glass, hamburgare eller korv, är sedan tidigare känd.

Påverkan på hälsan är problematisk, och stora politiska diskussioner pågår om ämnet i såväl EU som i USA.

Nu kopplar en ny studie samman ultraprocessad mat med totalt 32 olika sjukdomar.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Nästan 10 miljoner

Studien har gått igenom analyser med nästan 10 miljoner deltagare från 2009 till 2023.

Forskarna, som bland annat kommer från Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health, Universitetet i Sydney och Sorbonne i Paris, har upptäckt en tydlig koppling till hjärtrelaterad dödlighet och typ 2-diabetes.

Nu görs även en koppling till cancer i ändtarmen och psykisk ohälsa.

Totalt dras ett samband mellan konsumtion av ultraprocessad mat och 32 olika sjukdomar.

Behövs mer forskning

Livsmedelsverkets nutritionist Emma Patterson understryker att mer forskning behövs på området.

– Författarna föreslår också att det behövs mer forskning kring livsmedelsstruktur, tillsatser, processkontaminanter och ämnen i förpackningar, säger hon till SvD.

Det är ultraprocessad mat

Det finns olika former av ultraprocessad mat som kan vara farligt att överkonsumera.

– Chips, glass, godis, pommes frites och korv kallas ofta ultraprocessad mat, förklarar Livsmedelsverket.

– Det är mat som inte är bra för hälsan, den innehåller ofta mycket fett, socker och salt.

Bearbetas på olika sätt

Maten bearbetas på flera olika sätt och går igenom processer som förändrar den.

– Med processad mat menas att maten har bearbetats. Bearbetad mat är tydligt förändrad från den ursprungliga produkten. Några exempel på hur mat kan bearbetas är värmebehandling, rökning, rimning, mognadslagring, torkning och marinering, fortsätter myndigheten.

– Bearbetad mat får innehålla ingredienser som behövs vid tillverkningen för att maten ska få särskilda egenskaper. Ett exempel på sådana ingredienser är tillsatser.

Foto: JC. Attipoe

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen