FORSKNING: Upptäckt vid matstudie – kopplas till 32 sjukdomar

2024 03 31

En stor ny studie understryker riskerna med så kallad ultraprocessad mat.

Riskerna med olika former av ultraprocessad mat, vilket bland annat kan handla om chips, glass, hamburgare eller korv, är sedan tidigare känd.

Påverkan på hälsan är problematisk, och stora politiska diskussioner pågår om ämnet i såväl EU som i USA.

Nu kopplar en ny studie samman ultraprocessad mat med totalt 32 olika sjukdomar.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Nästan 10 miljoner

Studien har gått igenom analyser med nästan 10 miljoner deltagare från 2009 till 2023.

Forskarna, som bland annat kommer från Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health, Universitetet i Sydney och Sorbonne i Paris, har upptäckt en tydlig koppling till hjärtrelaterad dödlighet och typ 2-diabetes.

Nu görs även en koppling till cancer i ändtarmen och psykisk ohälsa.

Totalt dras ett samband mellan konsumtion av ultraprocessad mat och 32 olika sjukdomar.

Behövs mer forskning

Livsmedelsverkets nutritionist Emma Patterson understryker att mer forskning behövs på området.

– Författarna föreslår också att det behövs mer forskning kring livsmedelsstruktur, tillsatser, processkontaminanter och ämnen i förpackningar, säger hon till SvD.

Det är ultraprocessad mat

Det finns olika former av ultraprocessad mat som kan vara farligt att överkonsumera.

– Chips, glass, godis, pommes frites och korv kallas ofta ultraprocessad mat, förklarar Livsmedelsverket.

– Det är mat som inte är bra för hälsan, den innehåller ofta mycket fett, socker och salt.

Bearbetas på olika sätt

Maten bearbetas på flera olika sätt och går igenom processer som förändrar den.

– Med processad mat menas att maten har bearbetats. Bearbetad mat är tydligt förändrad från den ursprungliga produkten. Några exempel på hur mat kan bearbetas är värmebehandling, rökning, rimning, mognadslagring, torkning och marinering, fortsätter myndigheten.

– Bearbetad mat får innehålla ingredienser som behövs vid tillverkningen för att maten ska få särskilda egenskaper. Ett exempel på sådana ingredienser är tillsatser.

Foto: JC. Attipoe

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som handlar på Willys

2026 08 06

Nu kommer glädjande nyheter för kunder som väljer att handla i Willys butiker.

Lågprisjätten toppar en åtråvärd lista som publicerats av jämförelsesajten Matpriskollen.

Listan handlar om vilka livsmedelsbutiker som genomfört störst prissänkningar i juli.

Willys utklassar konkurrenterna med prissänkningar på 0,5 procent, medan ingen annan kedja sänkte mer än 0,1 procent.

Det rör sig dessuto om en bred prissänkning. Inom sexton varukategorier genomförde Willys större prissänkningar än marknaden.

– Tyngst väger skafferi, snacks och mejeri, som står för 57 procent av hela sänkningen. Frukt & bär, där rörelserna alltid är stora av säsongsskäl, förklarar bara 6 procent. Tydligast är grönsaker, där marknaden höjde 0,7 procent medan Willys sänkte 0,6 procent, rapporterar Matpriskollen.

Efterlängtat besked

Beskedet innebär ett trendbrott i Willys butiker. På årsbasis har lågpriskedjan sänkt matpriserna minst av alla kedjor.

– Willys, vars hela affärsidé är att ha ”Sveriges billigaste matkasse”, har det senaste året faktiskt sänkt något mindre än marknaden i procent. Nu går man till motoffensiv, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Enligt Mazur syns en liknande prisutveckling hos lågpriskonkurrenten Lidl, som inte är med mätningen.

– När en kedja sänker mer än marknaden i sexton kategorier av sexton, och går emot marknaden på grönsaker, då är det inget kortsiktigt kampanjutspel och det drar med sig Lidl neråt i prissättningen, säger han.

ANDRA LÄSER: Eldinferno över Ryssland

Ica kan svara

Matpriskollen beskriver Willys prissänkningar i juli som en del av ett större priskrig.

Enligt sajten kan både Ica och Coop komma att svara med egna prissänkningar.

– Coop har sänkt priserna mest senaste året ihop med City Gross och dom kommer nog inte tillåta att prisgapet till Ica ökar igen. När marknadsledaren pressar priserna får det ekonomiska konsekvenser för hela branschen.

LÄS OCKSÅ: Tung smäll för Volvo

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen